Skip to main content

Bostadsrättsföreningar åläggs byggsanktionsavgift

BILD5.jpeg

 

Två bostadsrättsföreningar åläggs betala byggsanktionsavgift för åtgärder som bostadsrättshavare har vidtagit i sina lägenheter utan startbesked. 

Byggsanktionsavgift tas ut för vissa överträdelser av plan- och bygglagstiftningen. Till exempel krävs enligt Plan- och bygglagen startbesked för åtgärder som påverkar en byggnads bärande delar och vid ändring av en byggnad som innebär att byggnadens planlösning påverkas avsevärt. Om sådana åtgärder påbörjas utan startbesked, ska en byggsanktionsavgift tas ut. Detta gäller även om överträdelsen inte sker uppsåtligen eller av oaktsamhet.

En byggsanktionsavgift ska tas ut av 1) den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet som överträdelsen avser, 2) den som begick överträdelsen, eller 3) den som fått fördel av överträdelsen. Det finns i dagsläget inget krav i lagen på att någon av de ovan nämnda objekten ska väljas i första hand. Avgiften behöver inte tas ut om det är oskäligt. En avgift kan också i vissa fall sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts.

I det ena avgörandet tog Stadsbyggnadsnämnden ut en byggsanktionsavgift för en åtgärd, som innebar avväxling av en bärande vägg. Åtgärden hade vidtagits av en bostadsrätthavare i föreningen, men med föreningens godkännande. Föreningen överklagade beslutet och fick rätt i två instanser. Stadsbyggnadsnämnden överklagade därefter till Mark- och miljööverdomstolen som gick emot de tidigare avgörandena och fastställde byggsanktionsavgiften.

I det andra fallet hade en bostadsrättshavare tagit ner en icke bärande vägg och slagit ihop två lägenheter. Även i det här fallet hade bostadsrättshavaren informerat föreningen om åtgärden. Föreningen överklagade beslutet och fick rätt i en instans av två. Föreningen överklagade därefter till Mark- och miljööverdomstolen som gav stadsbyggnadsnämnden rätt, men satte ner avgiften till hälften.

Mark- och miljööverdomstolens avgöranden

Frågorna som domstolen prövar i båda målen är om bostadsrättsföreningen som ägare (eller tomträttsinnehavare i det ena fallet) av fastigheten kan påföras byggsanktionsavgiften trots att åtgärden utförts av en lägenhetsinnehavare eller om det finns omständigheter som medför att det är oskäligt att ta ut avgiften av föreningen eller i annat fall finns skäl att sätta ned den.

Domstolens slutsats i båda målen är att det räcker att den som sanktionsavgiften riktas mot ingår i någon av de tre kategorierna, se under rubriken byggsanktionsavgift ovan. I dessa två fall fanns det också en bostadsrättshavare som har vidtagit åtgärden och har haft vinning av den som också hade kunnat göras ansvarig. Detta förtar dock inte stadsbyggnadsnämndens möjlighet att istället ålägga bostadsrättsföreningen avgiften enligt rättsfallen mot bakgrund av lagreglernas utformning och avsaknaden av vägledande förarbetsuttalanden.

Domstolen anger dock att det i och för sig kan vara lämpligt att en tillsynsmyndighet beaktar vem som begått en överträdelse och/eller vem som fått fördel av överträdelsen när den tar ställning till vem ett krav på byggsanktionsavgift bör riktas mot.

Eftersom föreningarna i båda fallen har haft kännedom om åtgärderna bedömer domstolen vidare att det inte finns grund för att anse att det är oskäligt att ta ut avgiften. Domstolen prövar därefter om det, trots att byggsanktionsavgiften kan riktas mot föreningen, är oskäligt att ta ut avgiften eller om den på grund av annat skäl att sätta ned den.

I fallet med sammanslagning av två lägenheter konstaterar domstolen att det inte gjorts gällande att åtgärden utförts felaktigt eller inneburit allvarliga risker. Lägenhetsinnehavaren hade själv kontaktat byggnadsnämnden och mot den bakgrunden fanns det skäl att sätta ner byggsanktionsavgiften till hälften.

I fallet med den bärande väggen anger anser domstolen att det inte finns skäl att sätta ner byggsanktionsavgiften. Bl.a. anger domstolen att den aktuella åtgärden med hänsyn till de risker som ingrepp i bärande konstruktioner i allmänhet är förenade med, inte anses vara av mindre allvarlig art.

Mark- och miljööverdomstolen har tillåtit att båda målen överklagas till Högsta domstolen, vilket har skett i fallet med den bärande väggen. Som huvudregel ska Mark- och miljööverdomstolens avgöranden stå fast och det är ovanligt att domstolen tillåter att dessa avgöranden överklagas. Detta visar på att även domstolen anser att rättsläget är oklart och att prejudikat (vägledande avgöranden) behövs.

Det är i skrivande stund oklart om Högsta domstolen kommer att ta upp det överklagade målet till prövning (om så kallat prövningstillstånd meddelas) och vad utgången då skulle bli. Domarna visar på att bostadsrättsföreningar måste vara noggranna att följa upp att bygglovsregler följs även när det är en bostadsrättshavare utför renoveringar i sin lägenhet.

 Text: HSB

Bild: Magnus Gotander

Hur ska styrelsen hantera störningar bland grannar?

Top view of brunette female with unhappy facial expression closing ears with pillows while lying in bed. Young woman in pajamas can't sleep because of loud noise.

 

Det kan bo människor med många olika vanor i en bostadsrättsförening och det är vanligt att grannar anser sig bli störda av varandra. Styrelsen ska vara den första instansen som gör en gränsdragningsbedömning för att bestämma om det rör sig om en störning eller inte. Det bör finnas en tydlig rutin för hur det ska gå till väga. Det är viktigt att fundera på störningen ur de boendes perspektiv. Ibland kan saker upplevas som störande även om det rent juridiskt inte är en störning.

– Då får styrelsen försöka lösa det genom att ha ett samtal med den som stör eller den som anser sig bli störd. Är det en störning så är styrelsen skyldig att ta ärendet vidare. Om det inte rör sig om en störning så bör styrelsen inte agera, säger Karolina Sandahl, fastighetsjurist på Fastighetsägarna Service.

 Vad räknas som störningar?

– En vanligt förekommande störning är att en boende spelar hög musik lite för ofta på kvällarna. Det brukar vara tillåtet att ha fest någon gång ibland men inte att regelbundet spela hög musik eller att det ofta rör sig berusade gäster i trapphuset. En störning kan även vara att till exempel bygga om i lägenheten sent på kvällen eller att ett par ofta bråkar och skriker, säger Karolina Sandahl.

Att ta reda på om det är en störning

Det finns lite olika hjälpmedel för att ta reda på om det faktiskt rör sig om en störning. Om det är möjligt så kan någon från styrelsen gå och lyssna när störningen håller på men det är inte alltid rimligt att begära det. Då kan det vara en bra idé att anlita en störningsjour som de boende kan ringa till mitt i natten istället för till styrelsen. Oftast kan störningsjouren lämna en rapport av händelsen som går att använda som bevismaterial om det skulle gå så långt att det behövs. De kan också ibland hjälpa till att lugna ned vid en eventuell konflikt.

– Styrelsen kan även ha en dialog med de boende som bor i anslutning till den berörda lägenheten. Om flera upplever störningar kan styrelsen be dem föra noteringar om när, var och hur störningarna sker. Om det bara är en person som upplever att det är en störning så kan det vara en ovanligt känslig person. Om många upplever en störning så är det troligt att det är en störning, säger Karolina Sandahl.

Att hantera en bekräftad störning

När det väl har konstaterats att det rör sig om en störning är det viktigt att först och främst prata med den som orsakar störningarna. Om det inte hjälper måste styrelsen skicka en rättelseanmodan till den boende som ska innehålla en beskrivning av vad det är som den boende har gjort som är störande och att denne kan bli uppsagd från sin lägenhet om störningen fortsätter.

– Det låter allvarligt men det är viktigt att vara rak och tydlig så att det inte finns chans för några missförstånd. Styrelsen måste även underrätta socialnämnden om att det har skickats en rättelseanmodan till den boende så att de har möjlighet att gå in och hjälpa till om det rör sig om sociala problem. Styrelsen måste kunna bevisa att de har skickat detta både till bostadsrättsinnehavaren och till socialnämnden och därför ska rättelseanmodan skickas med rekommenderad post. Det är bra att även skicka ett vanligt brev ifall det rekommenderade brevet inte löses ut, säger Karolina Sandahl.

Ärendet går till domstol

Om styrelsen inte upprättat en anmodan om rättelse tidigare är det en god idé att ta hjälp av en fastighetsjurist eftersom det finns formkrav på hur den ska se ut.

– Blir det fel så börjar processen om från början och det kan vara tråkigt att tappa tid om det känns angeläget att lösa problemet, säger Karolina Sandahl.

Ifall den som blir uppsagd bestrider rättelseanmodan så går ärendet till domstol och då bör styrelsen absolut anlita en jurist som kan hjälpa till att värdera bevisningen och lägga fram ens talan i domstolen.

Om beteendet inte ändras

– Man behöver fortsätta utredningen efter det att rättelseanmodan har skickats. Det är ju efter anmodan som man vet om bostadsrättshavaren har rättat sig eller inte, det vill säga, slutat med störningarna. Ändras inte beteendet finns det inget annat alternativ än att säga upp personen som stör. Det går att backa ut ur en uppsägningsprocess om styrelsen anser att personen kommer att bättra sig. Störningar leder oftast inte till uppsägning, i många fall går det att lösa på annat sätt, avslutar Karolina Sandahl.

Om det blir fråga om uppsägning så kan det bli en tvångsförsäljning av den boendes lägenhet. Ofta kan man dock komma överens och till exempel säga att den boende själv får sälja lägenheten om det görs inom en viss tid.

 

Text: Fastighetsägarna Service

Bild: Colourbox

Efter 30 år - pantregistret blir verklighet

20180406_091629.jpg

 

Ett offentligt register för panter i bostadsrätt har debatterats i decennier. Ska det verkligen vara nödvändigt, tycks många ha frågat sig. Det fungerar ju så bra när föreningarna sköter det själva. Det är visserligen sant, men många exempel har uppdagat svagheten med dagens system, där bostadsrättens ställning visat sig betydligt sämre än villaägarens. Nu ska dock registret bli verklighet! I budgeten har regeringen anslagit 10 miljoner kronor till Lantmäteriet för att påbörja arbetet nästa år. Anslaget ökas med ytterligare 30 miljoner kronor per år för att slutföra projektet fram till 2030.

De första trevande försöken med ett register påbörjades redan 1996, när Lantmäteriet samarbetade med IFF, Institutet för Fastighetsrättslig Forskning på Juridicum i Uppsala. Professor Ulf Jensen, då lektor och expert på fastighetsjuridik, drev frågan som föreståndare på institutet, vars försök dock fick skrinläggas på grund av lågt intresse hos tillfrågade föreningar. Men Ulf Jensen var säker:

- Det blir ett centralt pantregister för bostadsrättsföreningar. Frågan är bara när och vem som ska sköta det. sa han i en artikel i Allt om Bostadsrätt 2-1995.  

Och efter 30 år får han alltså rätt! Frågan om ett register har utretts grundligt under åren. När 1999 års utredning gick ut på remiss var alla instanser för förslaget, utom HSB, Riksbyggen, SBC (idag: Bostadsrätterna) och AdeFörvaltning (idag: Simpleko). Organisationerna ville föra de egna registren själva, medan privata intressenter skulle få ta hand om resten. Men Ulf Jensen var måttligt imponerad.

- Jag ser inga fördelar med fristående register som HSB och SBC säger sig vilja föra, sa han i intervju. I den senaste utredningen var dock alla tillfrågade remissinstanser för förslaget - även organisationerna. Föreningarnas möjlighet att ta ut en avgift tas bort och ett nytt avgiftssystem införs. Vid överlåtelser blir det köparen som ansvarar för att ändringen anmäls till Lantmäteriet i samverkan med långivarna. 

Lantmäteriet ville i sitt remissvar att registret ska omfatta alla möjliga uppgifter. Men redan för 30 år sen hörde Ulf Jensen till dem som ansåg att bara grunduppgifter om förening, namn och adress på innehavaren samt vilka panter som belastar bostadsrätten ska ingå - inget annat. Hur registret slutligen kommer att se ut är upp till Lantmäteriet och ansvariga på berörda departement. Det hela är alltså till sist en politisk fråga. Men att registret nu blir verklighet är en positiv nyhet för hela bostadsrättssektorn.

Artikel: AOB - Allt om Bostadsrätt

Foto: Magnus Gotander

Efter Östermalmsskandalen – hyresgäster köper till pangpris

COLOURBOX30311671_kopia.jpg

Mannen skulle hjälpa en sjuk hyresvärd på Östermalm. Nu har historien tagit en ny vändning – till hyresgästernas fördel. 

Hem & Hyra berättar historien om det lyxiga hyreshuset på Östermalm, värt drygt 150 miljoner kronor. Enligt dokument som tidningen tagit del av, har de som köpt sina lägenheter gjort det till ett betydligt lägre pris än marknadspris. 

Den här affären är kulmen på en långdragen process som började med en förvaltare som försökte ta över fastigheten genom att bilda en stiftelse där han själv skulle vara ordförande. Mannen blev anlitad för att hjälpa den sjuka kvinna som äger fastigheten. Istället utnyttjade han sin position för att gynna sina egna släktingar, enligt en annan artikel i Hem & Hyra. Förvaltaren gav bland annat sin son kontrakt på två av hyreslägenheterna, däribland en paradvåning på 159 kvadratmeter med en hyra på endast 13 500 kronor i månaden. 

Hyresgästerna i huset uppmärksammade dock hans oegentligheter och skickade in klagomål till Överförmyndarförvaltningen, vilket slutligen ledde till att förvaltaren förlorade sitt uppdrag. Nu är det istället hyresgästerna själva som köpt huset och ombildat till bostadsrätter. De betalade ungefär 71 000 kronor per kvadratmeter, vilket kan jämföras med liknande bostäder på Östermalm som ofta säljs för uppemot 140 000 kronor per kvadratmeter.

Trots den fördelaktiga prissättningen säger en av de nya ägarna, som vill vara anonym, att huset kräver omfattande renoveringar vilket påverkar ekonomin. Även om affären åtminstone ser ut att vara en seger för hyresgästerna, kvarstår flera utmaningar. Föreningen har sålt råvinden och flera tomma lägenheter för att finansiera köpet och renoveringarna, och det finns fortfarande frågetecken kring vad som ska hända med de hyresgäster som har sagts upp. Bland dem är förvaltarens son, som kämpar för att behålla sitt hyreskontrakt trots uppsägning.

Artiklel: Dagens PS

Bild: Colourbox

Mätsäsongen för radon börjar

COLOURBOX10598541_kopia.jpg

 

Nu är det tid att ta reda på halten i hem och på arbetsplatser. Det går att mäta radon året om men om man vill ha att ett årsmedelvärde för radonhalten i sitt hem eller på arbetsplatsen ska man mäta i minst två månader under eldningssäsongen. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april. För arbetsgivare, skolor, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och villaägare finns då möjlighet att få full koll på radonfrågan.

Genom en till stora delar digitaliserad process är det i dag enkelt att genomföra en mätning i bostäder eller på arbetsplatser. Från att beräkna antal dosor till att hantera instruktioner och rapportering.

– Ju tidigare radonproblemen upptäcks, desto snabbare kan man vidta åtgärder för att minska exponeringen och därmed risken för hälsoproblem. Eftersom det är den långsiktiga exponeringen för förhöjda radonhalter som utgör en risk finns det oftast goda möjligheter att åtgärda hälsofarliga värden i tid. Vi ser också hur många blir förvånade över hur smidigt det är och ångrar att de inte genomfört en radonmätning tidigare, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

 Vid en radonmätning är det i de flesta fall nödvändigt att få fram ett årsmedelvärde. För flerbostadshus som bostadsrättsföreningar eller arbetsplatser är det till exempel krav på att den första mätningen ska genomföras under två månader mätning för att få ett årsmedelvärde.

Årsmedelvärdet för radon är viktig ur flera aspekter. Inte minst för att det är den långvariga exponeringen av radon som kan orsaka lungcancer. Radonhalten kan också variera kraftigt under dygnet och under olika dagar. En mätning som genomförs under några dygn ger en bra nulägesbild men fångar inte upp årstidsvariationer i radonhalten.

En felaktigt uppmätt radonhalt kan leda till att man vistas i en inomhusmiljö med förhöjda radonhalter i tron att man inte är i fara. För att försäkra sig om en säker mätning bör radondosor alltid köpas från ett radonlaboratorium som är ackrediterat enligt ISO 17025. Då säkerställer man en korrekt mätning och får ett resultat som går att lita på.

Radon är en hälsorisk som efter rökning är den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Globalt beräknas varje år 230 000 människor drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. I Sverige är motsvarande siffra cirka 500 människor. Därför bör människans exponering för radon kontrolleras och hållas på en så låg nivå som möjligt.

Artikel: BRF-mappen

Foto: Colourbox

SBC: Bättre ekonomi väntar landets brf:er

TAK_ANN_DSC_1551.JPG

 

Enligt Sveriges BostadsrättsCentrum väntar ljusare tider för bostadsrättsföreningarna i Sverige. Sänkningar av styrräntan kommer bidra med bättre ekonomi men det kan ta lite tid, enligt ett pressmeddelande.

Sveriges BostadsrättsCentrum, SCB, har ett BRF-index som nu visar att omkostnaderna för bostadsrättsföreningarna börjat minska. Detta på grund av att Riksbanken sänkt styrräntan och att lånen blir mindre dyra. 

– Det har varit en utmanande period som landets bostadsrättsföreningar gått igenom och det är glädjande att se att det nu börjar lätta. Däremot ska man inte dra förhastade slutsatser av att omkostnaderna minskar. Det är fortsatt en ökning på årsbasis, om än mindre än de senaste kvartalen. Min spaning är att det kommer fortsätta nedåt, men i långsam takt. Även om räntan och inflationen sjunker syns effekterna av ökningarna fortfarande och kommer fortsätta göra det ett bra tag framöver, säger Markus Pålsson, chef för verksamhetsinnovation och utveckling på SBC, i ett pressmeddelande.

I pressmeddelandet skriver SBC att BRF-index är en beräkning av hur mycket det kostar att driva bostadsrättsföreningar. SBC har utgått från en genomsnittlig förening med 50 lägenheter samt en lokal. Nytt index släpps varje kvartal. 

Av det senaste indexet framgår det att en bostadsrättsförening har kostnader på runt 2 990 000 kronor under ett år. Det är en ökning med 3,5 procent jämfört med tidigare år. 

En post som blivit billigare för bostadsrättsföreningarna är elen. Elkostnaderna har minskat med 37 procent mellan första och andra kvartalet i år. På årsbasis har elpriserna sjunkit med 27 procent. 

– Vissa av kostnaderna minskar naturligt under de ljusare och varmare månaderna och elkostnaden är en sådan. Det skapar en möjlighet för bostadsrättsföreningarna att antingen lägga pengar på andra områden, eller spara pengar till att elpriserna går upp när det blir mörkare igen, säger Markus Pålsson.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

SVT: Kraftig ökning av brf:er i konkurs

COLOURBOX30311671_kopia.jpg
 
Hittills i år har 85 bostadsrättsföreningar i Sverige gått i konkurs – vilket är en kraftig ökning jämfört med de senaste åren. SVT har träffat en familj söder om Stockholm vars förening nu riskerar konkurs.

– Vi är rädda för att förlora allt vi har, säger en av de som bor i ett av parhusen. 

Trots att det har gått två år sedan familjen flyttade in sitter byggherren, en affärspartner och dennes fru fortfarande i styrelsen – och låter inte de boende få insyn i ekonomin. Enligt de boende har föreningen en skuld till privata investerare på över nio miljoner kronor som nu förfaller – vilket kan leda till konkurs. SVT har tagit del av underlag som styrker det. Om konkursen blir ett faktum har bostadsköparna rätt att bo kvar, men deras hem riskeras att bli hyresrätter. 

– De förväntningar som man har när man gör en investering grusas ju, säger en annan. 

Familjen är inte ensamma. SVT har tidigare kunnat berätta om fusk i bostadsrättsföreningar.

Nya siffror från Tillväxtanalys visar att konkurserna ökat kraftigt – samtidigt som Ekobrottsmyndigheten fått fler anmälningar om misstänkta brott i bostadsrättsföreningar.

– Det är många som hört av sig till oss och berättat att de själva blivit utsatta för det ni beskrivit i era inslag, säger Sara Persson på Ekobrottsmyndigheten.

Fallet som SVT nu tittat på handlar om nyproducerade parhus i ett område söder om Stockholm. Ett försök att byta ut styrelsen gjordes på ett årsmöte i somras, men byggherren menade att han hade tre röster och röstade därmed ned förslaget, visar protokollet som SVT tagit del av.

Ett nytt möte skulle hållas, men har skjutits upp. I ett mejl skriver styrelsen till de boende att det beror på att revisorn lämnat en felaktig revisionsberättelse samt hoppat av uppdraget. Revisorn säger till SVT att han inte fått rätt information från styrelsen. Han fick en dålig känsla och avsade sig uppdraget.

Styrelsen avböjer intervju, men skriver att föreningen inte är nära konkurs: 

- Vi har vår story om hur en enskild medlem försöker värva medlemmar genom desinformation och falska rykten, och därmed ”kuppa” in i styrelsen för egen vinning men misslyckades.

När SVT ber om årsredovisningar och revisionsberättelser får de inget svar.

I juni tillsatte Bolagsverket en så kallad särskild granskare som ska granska föreningens ekonomi efter att flera boende ansökt om det. Styrelsen motsatte sig granskningen, bland annat med motiveringen att föreningen redan är under revision hos Skatteverket – som inte kan uttala sig med hänvisning till sekretess.

STATISTIK: BRF:ER I KONKURS

2009: 16
2010: 30
2011: 29
2012: 12
2013: 21
2014: 44
2015: 37
2016: 20
2017: 4
2018: 16
2019: 16
2020: 4
2021: 44
2022: 68
2023: 48
2024: 85 (januari-juli)

Källa: Tillväxtanalys

DET HÄNDER OM EN BRF GÅR I KONKURS

Om en bostadsrättsförening sköter sin ekonomi dåligt kan ge stora negativa konsekvenser för ens privatekonomi. I värsta fall kan bostadsrättsföreningen gå i konkurs. Det innebär att du kan förlora din investering eftersom bostadsrätterna då blir hyresrätter. I de fallet har bostadsköparna rätt att bo kvar, men deras hem riskeras att säljas på exekutiv auktion. Då sitter de själva kvar med sitt banklån. Källa: SBC

FAKTA: SÄRSKILD GRANSKARE

En röstberättigad medlem i en bostadsrättsförening kan föreslå att Bolagsverket ska utse en särskild granskare som ska granska föreningens förvaltning och räkenskaper under viss tid som varit, eller vissa åtgärder och förhållanden i föreningen. De röstberättigade kan ansöka om särskild granskare utan att frågan först tagits upp på en föreningsstämma om de tillsammans utgör minst en tiondel av samtliga röstberättigade i föreningen.  Källa: Bolagsverket

Artikel: SVT

Bild: Colourbox

 

Dödsbo som bostadsrättshavare – vad gäller?

Ljung_Ann_DSC_1419.JPG

 

En bostadsrättshavares bortgång kan medföra flera praktiska frågor och funderingar både för närstående och bostadsrättsföreningen. 

Rättslig utgångspunkt

Utgångspunkten när en bostadsrättshavare avlider är att dödsboet övertar bostadsrättshavarens förpliktelser gentemot bostadsrättsföreningen. Dödsboet är en juridisk person som förvaltas och företräds av dödsbodelägarna. Det är ofta till fördel och lättare rent praktiskt att en av dödsbodelägarna utses att företräda dödsboet genom fullmakt. Dödsboet kan också förvaltas av en boutredningsman som utses av allmän domstol. När arvskiftet är avslutat och all kvarlåtenskap fördelats mellan arvingarna upplöses dödsboet.

Övergång av bostadsrätt

En bouppteckning ska upprättas och ges in till Skatteverket för registrering inom fyra månader efter dödsfallet. Följaktligen ska den avlidnes egendom delas upp mellan dödsbodelägarna. För att kunna registrera en övergång genom arv, testamente eller bodelning på grund av dödsfall ska enligt huvudregeln alltid en registrerad bouppteckning efter den avlidne finnas med.

Önskar dödsboet överlåta bostadsrätten efter att bouppteckningen registrerats, men innan arvskifte genomförts, ska samtliga dödsbodelägare antingen skriva under överlåtelsehandlingen eller ge skriftlig fullmakt åt någon att sälja bostadsrätten. Det är viktigt att kontrollera dödsbodelägarna mot den registrerade bouppteckningen.

Finns det enbart en dödsbodelägare, är den registrerade bouppteckningen tillräcklig som underlag för övergång av bostadsrätten till den nya ägaren. Bostadsrätten kan därefter registreras över på den ensamma dödsbodelägaren.

Finns det däremot flera dödsbodelägare utgör arvsskifteshandlingen underlag för övergång av bostadsrätten. Arvsskifteshandlingen ska vara skriftlig och undertecknad av samtliga dödsbodelägare. Det ska framgå av handlingen vem som tillskiftats bostadsrätten.

Rätt att utöva bostadsrätten

Enligt lag får dödsboet efter en avliden bostadsrättshavare utöva bostadsrätten trots att dödsboet inte är medlem i bostadsrättsföreningen. Utövandet kan ske genom att bo i bostadsrätten eller genom att hyra ut den i andra hand. För att upplåta lägenheten i andra hand krävs styrelsen eller hyresnämndens tillstånd.

Dödsboet har inte rätt att utöva bostadsrätten under obegränsad tid. Tre år efter dödsfallet har bostadsrättsföreningen rätt att uppmana dödsboet att inom sex månader från uppmaningen visa att bostadsrätten har ingått i bodelning eller arvskifte eller att någon, som inte får nekas medlemskap i bostadsrättsföreningen, har förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Om uppmaningen inte följs, får bostadsrätten tvångsförsäljas för dödsboets räkning enligt bostadsrättslagen.

Dödsboets förpliktelser

Under tiden dödsboet utövar bostadsrätten ansvar för dödsboet för att årsavgiften betalas och att lägenheten hålls i gott skick. Det innebär att dödsboet dels ska vidta de reparationer som behövs, dels svara för kostnaderna för åtgärderna.

Enligt bostadsrättslagen ska dödsboet dessutom se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Dödsboet ska i övrigt vid användning av lägenheten bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset.

Text: HSB

Bild: Ann Hedlund

Fler unga skulle köpa bostad om bolånetaket höjdes

moving, home and couple concept - smiling couple relaxing on sofa in new home

 

Enligt en ny undersökning från Demoskop skulle nära en tredjedel av de unga vuxna i landet köpa en bostad om bolånetaket höjdes, så att de får låna 90 istället för 85 procent av bostadens värdet.

På uppdrag av hypoteksbolaget Borgo har Demoskop genomfört en undersökning om bolånetak och ungas vilja att ta lån. Om bolånetaket höjdes från dagens 85 procent till 90 procent skulle 23 procent av alla svenskar vara mer benägna att köpa bostad. I ett pressmeddelande skriver Demoskop även att 30 procent av svenskarna i åldrarna 18–29 år skulle vara mer sugna på att köpa en bostad om bolånetaket höjdes. Bland hyresgästerna skulle 31 procent vara mer benägna till ett bostadsköp och 17 procent av bostadsrättsägarna kan tänka sig en flytt vid höjt bolånetak. 

Efter en svalare tid på marknaden har aktiviteten bland bostadsaffärerna ökat och priserna stiger. Stigande priser innebär också högre trösklar för förstagångsköpare. Sedan januari 2024 utreder Finansinspektionen, på uppdrag av regeringen, hur en höjning av bolånetaket skulle fungera. Finansinspektionen är enligt pressmeddealndet från Demoskop negativa till förslaget om höjt bolånetak då det skulle innebära ökade risker för större hushållslån. 

– Efter de senaste årens sjunkande priser på bostadsmarknaden finns nu många bostadsägare som har en faktisk belåningsgrad på över 100 procent, alltså att deras bostadslån är högre än det nuvarande värdet på bostaden. Det innebär stora risker för den enskilda privatekonomin och för samhällsekonomin i stort. Samtidigt är det positivt att regeringen överväger alternativ för att fler ska kunna köpa sin första bostad utan att behöva ta ett dyrt och riskabelt blancolån. Vi ser fram emot att höra vad man kommer fram till i utredningen, säger Adam Lewenhaupt, medgrundare av Borgo, i pressmeddelandet.

Demoskops undersökning genomfördes under mars i år och totalt 2 035 personer svarade på frågor om sin privatekonomi. 

Text: Bostadsrättsnytt

Foto: Colourbox

Rekordstort utbud av bostäder

DSC_0799_Ann.JPG

 

Snart äger årets största visningshelg rum och det finns rekordmånga bostäder till salu. Detta enligt SVT Nyheter. Efter en lugn sommar på bostadsmarknaden ser man nu mycket större aktivitet. Det är ett rekordstort antal bostäder som ligger ute till försäljning, skriver SVT Nyheter. Enligt SVT låg det drygt 60 000 bostäder ute till salu på bostadssajten Hemnet i förra veckan, varav cirka 25 000 bostadsrätter. Då var inte nyproducerade objekt medräknade. 

– Det är det högsta antalet bostäder sedan vi började mäta 2014, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till SVT. 

Till helgen är det vad som kallas den stora visningshelgen. Då beräknas det att runt 13 000 bostäder visas för potentiella köpare. Utöver att det är en chans att sälja objekt är det också ett bra tillfälle för mäklarna att se hur marknaden ser ut och hur stor efterfrågan är. 

Enligt Hemnet beror det stora utbudet av bostäder till salu till stor del på att processen att sälja blivit långsammare. Nu tar det i snitt fyra veckor från att ett objekt publiceras till salu fram till att köpekontraktet är skrivet.

– Det är i princip en dubblering från när det gick som allra fortast. Samtidigt sticker Sverige ändå ut med en betydligt snabbare försäljningsprocess än andra länder i Europa, säger Erik Holmberg till SVT.

Att det tar längre tid att sälja en bostad beror också på att många säljer innan de köper en ny lägenhet eller hus. Förr ville två av tre köpare ha köpt en bostad innan de sålde sitt befintliga hem medan det nu är tvärtom enligt Hemnet. 

– Det skapar en säljare som nödvändigtvis inte är så stressad utan kan vänta ut rätt pris. Det är en bidragande orsak till att det tar väsentligt längre tid, säger Erik Holmberg. 

Snart är det balans mellan köpare och säljare på marknaden, till skillnad från tidigare då det varit köparen som haft störst fördel. 

– Tittar vi på 2024 hittills så har antalet försäljningar ökat tydligt, och det är en indikation på att köpare och säljare lyckats mötas. Dessutom har priserna stigit vilket ger en ganska stark bild av marknaden, berättar Erik Holmberg för SVT.

Text: Bostadrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

Hur sätter man rätt avgift i brf:en?

COLOURBOX10598541_kopia.jpg

 

Rande Benyamen, ekonomisk förvaltare på Fastighetsägarna Service, ger sina bästa tips för att avgiften ska bli så rätt som möjligt.

I en bostadsrättsförening är det styrelsen som bestämmer avgiften för de boende. Primärt går pengarna från avgiften till drift och underhåll av fastigheten samt amortering och ränta. Därför måste styrelsen ta hänsyn till drift- och underhållsbehov, lån och lånebehov samt ränteläge när avgiften sätts.

– En viktig aspekt är också föreningens tillgångar som till exempel lokaler och hyresrätter. Dessa bör inte användas för att väga hela ekonomin då det finns risker med båda, men generellt är de en inkomstbringare som påverkar föreningens ekonomi, berättar Rande.

Är en låg eller hög avgift det bästa alternativet?

– En låg avgift kan göra att det eventuellt inte finns medel till att hålla huset i bra skick, men om du har höga avgifter som inte går till något utan bara ligger på hög är det självklart inte heller bra. Det bästa är såklart låga avgifter med en välskött fastighet. Ett mål för en bostadsrättsförening bör vara ett nollresultat efter avsättning för framtida underhållsbehov.

Det är dock viktigt att komma ihåg att avgiften kan skifta över tid, även om målet är att den ska ligga på en så jämn nivå som möjligt. Faktorer som kan påverka avgiften är till exempel större renoveringar som man inte förutsätt och räntehöjningar som man inte har tagit höjd för.

Går avgiften att förhandla?

Att förhandla om avgiften som enskild föreningsmedlem går inte, men det går att diskutera saken på till exempel en stämma för att ta reda på hur styrelsen har kommit fram till de siffror de har.

– Alla personer väger ju inte samma saker som viktiga. Vissa tycker det är jätteviktigt att amortera medan andra tycker det är viktigare att man har en fin omgivning, även om det ger lite högre kostnader, säger Rande och lägger till.

– I sådana lägen är det bra att ha en ekonomisk förvaltare som har koll på föreningens ekonomi och som kan ge råd om vilka vägval föreningen bör göra för att bibehålla en god ekonomi, samtidigt som medlemmarna såklart ska ha inflytande över vad pengarna används till.

Text: Fastighetsägarna Service

Bild: Colourbox

Brf i tvist med HSB

COLOURBOX30311671_kopia.jpg

 

En bostadsrättsförening i Gävle har hamnat i tvist med HSB och föreningen vill nu lämna bostadskooperativet. Tvisten mellan parterna har pågått i fyra år och ärendet har varit uppe i tingsrätten och ska nu upp i hovrätten, enligt SVT Nyheter.

Sommaren 2018 färdigställdes en bostadsrättsförening i Gävle på uppdrag av HSB. Föreningen består av tre hus med 90 lägenheter.  Det tog ett år innan den tillsatta styrelsen med representanter från HSB lämnade över ansvaret till bostadsrättsföreningens styrelse. När det skedde upptäckte styrelsen för brf:en en rad fel som det dessutom inte längre gick att klaga på då det passerat för lång tid. Detta rapporterar Gefle Dagblad (GD). 

SVT Nyheter har besökt bostadsrättsföreningen i Gävle och träffat två personer som varit med i styrelsen sedan 2019. De berättar att de upptäckt många fel, bland annat har taket vid ingångarna till bostadshusen börjat rasa, garaget är dåligt isolerat och kallt samt att vattenrännan i garaget ligger för högt vilket skapar vattenpölar. 

För SVT Nyheter uppger styrelsemedlemmarna att HSB inte åtgärdat flera av felen sedan 2018. När en besiktning gjordes efter att bostadsrättsföreningens styrelse tagit över kom det fram att de tre husen hade över 4 000 fel. Trots att vissa fel åtgärdats finns mycket kvar att lösa, skriver GD. 

Vidare skriver tidningen att tvisten, utöver felen, grundar sig i att HSB produktion och bostadsrättsföreningen är oense om vilket avtal som gäller för uppförandet av de tre bostadshusen. Föreningen tycker att ursprungsavtalet, daterat 2015, gäller medan HSB menar att de har ett avtal med entreprenören Peab. 

Bostadsrättsföreningen stämde HSB på grund av detta. Förra året dömde tingsrätten till HSB:s fördel. Nu ska ärendet vidare till hovrätten, men det kan dröja innan ärendet tas upp. 

Under tiden vill bostadsrättsföreningens styrelse att de ska lämna HSB. För GD uppger styrelsemedlemmarna att det mest är en markering, men de sparar också 35 000 kronor i medlemsavgift per år. Enligt SVT har styrelsen röstat om att lämna HSB och där ja-sidan vann med 52 röster för och endast en emot. 

GD har talat med Anders Wallner som är vd för HSB Södra Norrland där bostadsrättsföreningen ingår. 

– Vi har olika uppfattningar. Någon annan får avgöra vad som är rätt och fel. Men vi kan konstatera att vi vann i tingsrätten. Den domen är överklagad och nu är det bara att avvakta hovrättens utfall. Visst finns det saker vi har kunnat göra på ett annorlunda sätt och kommunicerat bättre, säger Anders Wallner till tidningen. 

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Mäklare vill slå rekord med våning på Östermalm

Landets dyraste lägenhet genom tiderna såldes för över 100 miljoner kronor. Nu vill mäklaren bakom rekordförsäljningen slå sitt eget rekord, med en stor våning på Östermalm. Detta enligt Privata Affärer.

För åtta år sedan sålde mäklaren Niklas Berntzon, tillhörande mäklarfirman Eklund Stockholm New York, en lägenhet i centrala Stockholm för 104,5 miljoner kronor. Det blev då den dyraste lägenhetsförsäljningen någonsin som skett i Sverige. Nu vill han slå sitt rekord på nytt, skriver Privata Affärer. 

Med en 510 kvadratmeter stor våning på Östermalm hoppas Niklas Berntzon kunna uppnå en försäljning på 110 miljoner kronor. Den stora bostaden har tio rum som är fördelade på ett våningsplan med sex balkonger. Enligt lägenhetsannonsen på mäklarfirmans hemsida har bostaden även tre entréer, flera kakelugnar och ett vinrum med plats för runt 1 600 flaskor.

För Privata Affärer uppger mäklaren att det är nära 40 meter från vägg till vägg och det finns hela sex rum i fil i lägenheten. 

– En sådan här försäljning handlar väldigt mycket om tillfälligheter, det handlar om vilka som är ute på marknaden just nu. Det är också en yta som många kanske inte har behov av. Behovet fylls redan på 300–400 kvadratmeter om du har en stor familj. Här köper du en extra yta för att man kanske har ett stort socialt umgänge, säger Niklas Berntzon till tidningen. 

Utöver att vara en av landets dyraste lägenheter till salu är det även en av de största. Vilka det är som är intresserade av denna typ av bostad menar Niklas Berntzon har förändrats de senaste decennierna. 

– Förr var det vissa familjer och några entreprenörer som jag visste satt på det här kapitalet. Nu är det otroligt många fler. Vi har ett ganska stort spektra med idrottsstjärnor, musiker, entreprenörer, finanspersoner – och familjer med ärvda pengar. Det är fler unga personer, tech-killar eller musiker med mycket pengar. De kan vara i yngre 30-årsåldern, kanske rent av 20-årsåldern och en bredare målgrupp ligger bakom prisuppgångarna, säger han till Privata Affärer. 

Artikel: Bostadsrättsnytt

Mäklare behöver inte betala skadestånd för högt utgångspris

Skärmavbild_2024-08-06_kl._11.46.00.png

 

En man tog hjälp av en mäklare för att sälja sin bostadsrätt i Malmö. Efter att lägenheten inte blev såld vände sig säljaren till tingsrätten och yrkade att mäklaren skulle betala skadestånd då denne satt ett för högt utgångspris, men rätten dömde till mäklarens fördel.

År 2022 beslutade sig en man i 40-årsåldern att sälja sin trerummare i Västra Hamnen i Malmö. Han anlitade en kvinnlig mäklare från en mäklarfirma. De satte ett utgångspris på 4 500 000 kronor för lägenheten och ersättningen till mäklaren skulle bli 60 000 kronor i fast provision samt en rörlig del på sju procent på köpeskillingen som gick över 4 500 000 kronor. 

Lägenheten annonserades ut på både Hemnet och Skandiamäklarnas hemsida i början av maj 2022 med visningar i mitten av samma månad. 

Kort efter att visningsdagarna i maj ägt rum tog sig mäklaren an ett annat uppdrag. Uppdraget handlade om att sälja en annan bostadsrätt i samma hus som 40-åringens lägenhet. Båda bostäderna var lika stora, 76 kvadratmeter, men 40-åringens lägenhet låg högst upp i byggnaden, på femte våningen, och hade stor balkong med utsikt mot havet. Den andra lägenheten låg på andra våningen i huset och saknade balkong. I början av juni lades grannens lägenhet ut till försäljning med utgångspriset 3 595 000 kronor. Den såldes en knapp vecka senare för det priset. 

Under samma tid, i juni 2022, avslutades avtalet mellan 40-åringen och mäklaren. Lägenheten blev inte såld och hade inte blivit såld fram till åtminstone april 2024 då en dom från Malmö tingsrätt föll. 

Anledningen till att tingsrätten tagit upp 40-åringens bostadsaffär beror på att han yrkat att tingsrätten ska kräva mäklaren på skadestånd, motsvarande 559 810 kronor med ränta. Den 40-årige mannen menar att mäklaren och han själv tillsammans bestämt att mäklaren skulle sälja hans lägenhet först, sedan grannens. Dessutom hävdar 40-åringen att mäklaren inte uppfyllt sina skyldigheter. Mannen menar bland annat att mäklaren fokuserat på att sälja grannens lägenhet istället för hans bostad och att mäklaren gett bristande rådgivning kring pris och marknadsföring av bostaden. Han menar också att mäklaren satt sina egna ekonomiska intressen framför hans. 

När det kommer till mäklarens och 40-åringens överenskommelse om att mäklaren skulle sälja mannens lägenhet först, innan hon kunde sälja grannens, är något som Malmö tingsrätt anser inte är styrkt. Tingsrätten anser inte heller att 40-åringen kunnat bevisa att mäklaren lagt sitt fokus på grannes lägenhetsförsäljning då det inte finns underlag som pekar på att mäklaren skulle ställt in eller låtit bli att hålla visningar eller varit svår att få tag i. Mannen som ville sälja sin lägenhet ansåg även att mäklaren inte uppfyllt kravet på tillbörlig skyndsamhet. Tingsrätten slår bort detta påstående och menar att mäklaren visst uppfyllt kravet. 

Den 40-årige mannen och mäklaren har lämnat olika svar på frågan om hur de kom fram till utgångspriset på 4 500 000 kronor. Mannen har uppgivit i ett förhör att han tagit upp en liknande lägenhet som exempel då denna bostad nyligen hade sålts för 4 500 000 kronor. Mäklaren hade då sagt att hans lägenhet bör vara värd minst lika mycket och att de kanske får upp priset ännu mer vid budgivning. Enligt Malmö tingsrätt har utgångspriset accepteras av både mannen och mäklaren. 

Det tingsrätten kan konstatera i sin dom från andra april 2024 är att priset på 4 500 000 kronor nu i efterhand var ett för högt utgångspris. Under den månad som lägenheten låg ute till salu kom knappt intressenter till visningarna och inte ett enda bud kom in. En person som tingsrätten hänvisar till som ett vittne med lång erfarenhet av mäklaryrket har gett sin syn på ärendet och menar att 4 500 000 kronor inte var ett relevant marknadsvärde. Detta baserat på liknande bostäder i området och det minimala intresset för lägenheten.

När 40-åringen senare försökt sälja bostaden, med hjälp av en annan mäklare, har han fått ett bud på 3 500 000 kronor. Dock anser tingsrätten inte utgångspriset som så högt att det skulle innebära att mäklaren brustit i omsorgsplikten. Hon har inte heller missat att använda sin avrådandeskyldighet om 40-åringen hade krävt utgångspriset på 4 500 000 kronor. Eftersom utgångspriset sattes i samråd mellan säljaren och mäklaren har mäklaren inte heller brustit i skyldigheten att ta vara på mannens ekonomiska intressen. 

Efter Malmö tingsrätts beslut från april i år blev det alltså inget skadestånd till den 40-årige mannen från den kvinnliga mäklaren. Tingsrätten bedömer att mäklaren inte har brutit mot sina skyldigheter. 

Text: Bostadsrättsnytt

Par nekas installera kakelugn i bostadsrätt

Kakelugn_ann.jpg

 

Ett gift par ville installera en kakelugn i sin bostadsrätt där det tidigare stått en sådan och bad berörd brf om tillåtelse för detta, men nekades. Frågan avgjordes senare i tingsrätten som valde att gå på föreningens linje.

År 2021 planerade ett gift par att renovera sin bostadsrätt i Stockholmsstadsdelen Vasastan och inför det bad de bostadsrättsföreningen som lägenheten tillhör om lov att installera en kakelugn. Tanken var att uppföra den där det tidigare stått en sådan, på dess ursprungliga plats. Dock fick paret nej från föreningen och tog därför ärendet vidare till Stockholms tingsrätt. 

Enligt paret borde de få installera en kakelugn då rökgasgången som behövs för installationen “bottnar” i deras bostad och därför bör ses som en del av lägenheten. Det svar paret fick från berörd brf var att det skulle tillåtas, under förutsättning att installationen inte orsakade skada eller olägenhet för föreningen.

Vidare framhöll makarna att de anlitat sakkunniga för att kontrollera ventilationskraven. För att installera kakelugnen ansågs plombering av en frånluftsventil till kanalen i en annan lägenhet vara nödvändig, en åtgärd som de sakkunniga bedömde inte skulle påverka berörd lägenhet negativt. Även en kakelugnsmakare ska ha bedömt aktuell kanal som lämplig för installationen. 

Makarna tillade att de uppfyllt de krav som föreningen ställt och att installationen borde tillåtas även utanför deras lägenhet, så länge det inte orsakar föreningen skada eller utgör en olägenhet.

Föreningen höll inte med om att paret hade rätt att installera en kakelugn med rökgasgång i föreningens hus då arbetet delvis skulle utföras utanför lägenheten. Rökgasgången uppgavs ligga utanför parets lägenhet. Dessutom hävdade föreningen att aktuell installation skulle innebära påtaglig skada och olägenhet för föreningen, likaså för boende eftersom plomberingen av frånluftsventilen skulle påverka befintlig ventilation i berörd lägenhet.

I november 2022 avvisade tingsrätten parets talan “eftersom den inte uppfyllde kraven på en fastställelsetalan enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken”. I början av 2023 beslutade Svea hovrätt att återförvisa målet till tingsrätten för fortsatt handläggning. 

Frågan prövades igen i mars 2024. I tingsrättens domskäl uppges att makarnas talan nu enbart grundas på hur 7 kap 7 § Bostadsrättslagen såg ut den första januari ifjol, samt att övergångsbestämmelser gör att den äldre lydelsen av detta stycke fortfarande gäller vid tvist om åtgärd i lägenhet inletts vid domstol före ikraftträdandet.   

I tingsrättens domskäl uppges att makarnas talan enbart grundas på hur 7 kap 7 § Bostadsrättslagen såg ut den första januari ifjol, samt att övergångsbestämmelser gör att den äldre lydelsen av detta stycke fortfarande gäller vid tvist om åtgärd i lägenhet inletts vid domstol före ikraftträdandet. 

Därefter följer ett stycke där bestämmelsen återges:

“Bostadsrättsinnehavaren får inte utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra någon åtgärd som innefattar

1. ingrepp i en bärande konstruktion,

2. installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,

3. någon annan väsentlig förändring av lägenheten.

Styrelsen får vägra att ge tillstånd till en åtgärd endast om den är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.”


Tingsrätten konstaterade också att det i vissa fall kan vara svårt att bedöma vad som avses med förändringar i själva lägenheten då det handlar om kanaler i fastigheten, som till exempel rökkanaler. Därav valde rätten att utgå ifrån ett avgörande i Högsta domstolen där en kanal i en skorstensstock som gick igenom en bostadsrättslägenhet, inte ansågs var en del av lägenheten och borättshavarna fick därför inte rätt att ansluta en kamin till denna. 

I tingsrättsmålet bedömdes det som klarlagt att aktuell skorstenensstock går genom flera lägenheter, samt att dess kanal går genom fastigheten från taket ned till våning ett. Kakelugnsmakaren ska också ha vittnat om att kanalen inte har kvar någon äldre anslutning i parets lägenhet för en kakelugn. 

Stockholms tingsrätt kom fram till att paret inte kunnat visa att rökkanalen var en del av deras lägenhet. Mot den bakgrunden ansågs inte 7 kap 7 § Bostadsrättslagen tillämplig och därmed fann rätten ingen anledning att pröva om installation av kakelugn skulle kunna innebära påtaglig skada och olägenhet för föreningen. Tingsrätten valde därför att ogilla parets fastställelsetalan och dömde till fördel för föreningen. 

Text: Bostadsrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

Fördubblade räntekostnader för brf:er i Stockholmsregionen

TAK_ANN_DSC_1551.JPG

 

Bostadsrättsföreningar i Stockholmsregionen hade det ovanligt tufft ifjol, främst på grund av fördubblade räntekostnader. Och kostnaderna väntas fortsätta uppåt även i år. Det visar Stockholms bostadsrättsbarometer 2024 från HSB.

Fjolåret var ovanligt tufft för bostadsrättsföreningar i Stockholmsregionen, visar rapporten Stockholms bostadsrättsbarometer 2024 från bostadskooperationen HSB. Den främsta anledningen till det ska vara fördubblade räntekostnader och kostnaderna kommer fortsätta uppåt även i år, trots nedjustering av styrräntan.

– Prövningen är långt ifrån över, trots den efterlängtade räntelättnaden. Det är ett fortsatt ansträngt läge med betydligt högre räntekostnader under många år framöver, säger HSB Södertörns ekonom och analytiker Anna Rosquist i ett pressmeddelande. 

Rapporten uppges bygga på nyckeltal från 762 bostadsrättsföreningar i Stockholms län, vilka förvaltas av HSB. Bland annat visar statistiken att föreningarnas driftskostnader steg med i snitt fem procent ifjol, samtidigt som höjningen av snitträntan innebar att deras räntekostnader fördubblades. I procent ökade de med 105 procent.  

Vidare höjdes avgiften i föreningarna med i genomsnitt sju procent, medan sparandet för framtida underhåll sjönk med 13 procent. 

– Avgifterna har höjts, men inte tillräckligt. Nuvarande sparandenivå är långt under våra rekommendationer och innebär att den genomsnittliga föreningen i dag varken bekostar sitt slitage fullt ut, eller är tillräckligt ekonomiskt förberedd för framtida underhåll. Det behöver åtgärdas och kommer att vara något som vi ber våra föreningar att titta extra på under höstens budgetarbete, fortsätter Anna Rosquist. 

Hon rekommenderar inte föreningar att vänta på att räntan ska bli lägre istället för att höja avgifterna. 

– En styrelse ska räkna med en långsiktig ränta på omkring tre procent. En stor del av den bundna lånestocken läggs om i år vilket driver upp föreningarnas snittränta ytterligare, parallellt med att kommunala taxor fortsätter öka. Ett för lågt sparande i dag kan bara betyda en högre avgift i framtiden, säger Anna Rosquist i pressmeddelandet.

Text: Bostadsrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

Nya åtgärder mot brott som begås i och genom företag

COLOURBOX1717179_kopia.jpg

 

Regeringen har beslutat om lagrådsremissen Bolag och brott. Lagrådsremissen innehåller förslag på åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. 

– Regeringen är fast besluten om att strypa den kriminella ekonomin. Företag, föreningar och stiftelser utnyttjas inom den organiserade brottsligheten, både som direkta brottsverktyg och som finansieringskällor. Det åtgärdspaket vi nu lägger fram innehåller viktiga verktyg för att försvåra för de kriminella att använda bolag för att begå brott och i förlängningen värna en sund och rättvis konkurrens, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Förslagen innebär bland annat följande.  

  • Bolagsverket ska få bättre verktyg att genomföra kontroller och stryka felaktiga uppgifter i sina register. Verket ska få möjlighet att kräva att den som anmäler en företrädare, eller den som har blivit anmäld, infinner sig personligen. Samma möjlighet ska finnas vid kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter i registren.  
  • Företagskapning ska kriminaliseras. Den som olovligen använder sig av en juridisk persons identitetsuppgifter i syfte att uppnå ekonomisk vinning ska dömas för brottet. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. 
  • Maxstraffet för brott mot målvaktsförbudet ska höjas från ett till två års fängelse. 
  • Förseningsavgifterna vid försenad inlämning av årsredovisningar ska höjas. Dessutom ska alla bostadsrätts­föreningar och andra ekonomiska föreningar lämna in sina årsredovisningar till Bolagsverket.
  • Vissa nya regler om stiftelser ska införas i brottsförebyggande syfte. Det gäller bland annat målvaktsförbud och anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Mer info kan du hitta här

Text: regeringen.se

Bild: Colourbox

Vem är ansvarig vid ohyra och skadedjur i brf?

Råtta_COLOURBOX3452276_kopia.jpg

 

Både ohyra och skadedjur förekommer i lagstiftning, men det finns ingen tydlig definition som kan utläsas i lagen. I lagkommentaren till 7 kap. 5 § bostadsrättslagen (BRL) framgår att det med ohyra avses bland annat vägglöss, kackerlackor, myror och mjölbaggar. Å andra sidan kan man säga att djur såsom råttor, loppor, mal, möss, olika fåglar och djur - som inte omfattas av begreppet ohyra – i stället utgör skadedjur.

Även om båda begreppen avser djur som kan innebära en skada på egendom eller obehag och hälsorisker för människor, är det viktigt att skilja de åt.

Vem har ansvaret?

I en situation där det förekommer skadedjur och ohyra i en bostadsrätt har både bostadsrättshavaren och bostadsrättsföreningen ansvar och skyldigheter. I miljöbalken (MB) regleras fastighetsägarens ansvar i olika sammanhang, och däribland i förhållande till förekomsten av ohyra och skadedjur.

Bostadsrättsföreningens ansvar:

”9 kap. 9 § MB: Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur.

Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa.”

Det är alltså enligt miljöbalkens bestämmelser fastighetsägarens ansvar att förebygga förekomsten av ohyra och skadedjur, utföra kontroller samt vid behov vida åtgärder. Detta ansvar faller under den så kallade egenkontrollen.

Ovan sagda preciseras även i bostadsrättslagens (BRL) bestämmelser. Om det finns ohyra i bostadsrätten är bostadsrättsföreningen skyldig att vidta åtgärder för att utrota ohyran (7 kap. 5 § BRL). Om föreningen underlåter att vidta åtgärder, kan bostadsrättshavaren på föreningens bekostnad själv genomföra utrotningen. Vidare kan bostadsrättshavaren säga upp bostadsrätten om bristen är av väsentlig betydelse och ohyran inte kan utrotas utan dröjsmål. Om det anses utgöra en brist i bostadsrätten som föreskrivs i 7 kap 2 § BRL, kan även rätt till reducering av

årsavgiften samt rätt till ersättning för skada aktualiseras. Observera att bestämmelserna i BRL endast tar sikte på ohyra och inte skadedjur.

Bostadsrättshavarens ansvar:

Enligt ovan nämnda bestämmelse i MB har nyttjanderättshavaren också ett föreskrivet ansvar. Nyttjanderättshavaren har ett generellt ansvar att vidta skäliga åtgärder för att både förhindra och undanröja olägenheter för människors hälsa. Detta innebär exempelvis att bostadsrättshavaren har en skyldighet att omedelbart informera fastighetsägaren om förekomsten av ohyra och skadedjur.

Bostadsrättshavarens ansvar i förhållande till ohyra regleras närmare i 7 kap. 9 § 4 st. BRL. Bostadsrättshavaren har enligt denna bestämmelse ett ansvar att inte ta in föremål som är behäftat med ohyra om denne vet eller har misstanke om att så är fallet. Detta kan också utläsas av 38 § HSB Normalstadgar 2023. Dessutom har bostadsrättshavaren ett ansvar att genast meddela styrelsen om förekomsten av ohyra.

Ansvaret och skyldigheterna som åvilar bostadsrättshavaren kan också utläsas av den generella ansvarsregleringen för bostadsrättshavaren i 7 kap. 12 § BRL. Reparationer på grund av skador som uppstår ansvarar bostadsrättshavaren för om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens egen vårdslöshet eller försummelse, eller försummelse av någon som denne inrymmer i lägenheten innebärande en eventuell andrahandshyresgäst, en besökare eller någon som utför arbete i lägenheten för bostadsrättshavarens räkning.

För att föreningen ska kunna vidta åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, är bostadsrättshavaren skyldig att lämna tillträde till bostadsrätten i enlighet med 7 kap. 13 § BRL (39 § HSB Normalstadgar 2023).

Eftersom bostadsrättshavaren har ett ansvar att se till att ohyra inte kommer in i bostadsrätten, medför situationer där en bostadsrättshavare, eller exempelvis en eventuell andrahandshyresgäst, vållat att ohyra förekommer i bostadsrätten att nyttjanderätten förverkas (7 kap. 18 § p. 4 BRL). Att som bostadsrättshavare eftersätta sina skyldigheter i detta hänseende aktualiserar därmed en förverkandegrund som innebär att bostadsrätten sägs upp.

Gällande reparationer som föranleds av att ohyra förekommer i bostadsrätten, ska bostadsrättshavaren bekosta dessa om denne är vållande till ohyran eller om ohyran tillkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon som denne svarar för.

Observera att bostadsrättshavarens ansvar enligt BRL och HSB Normalstadgar 2023 endast tar sikte på ohyra och inte skadedjur.

Sammanfattning

Ohyra och skadedjur kan medföra långtgående problem såsom skador och olägenheter i bostadsrätterna och fastigheten som helhet, och kan också medföra obehag samt hälsorisker för människor. Både bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren har ansvar samt skyldigheter i dessa situationer. Hur ansvaret ser ut beror däremot på om det rör sig om ohyra eller skadedjur.

Bostadsrättsföreningen har inom ramen för sitt fastighetsägaransvar ett ansvar för både ohyra och skadedjur enligt miljöbalken. Bostadsrättshavaren har en skyldighet att bistå med åtgärder som skäligen kan krävas av en nyttjanderättshavare för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa.

Regleringen som följer av bostadsrättslagen tar däremot endast sikte på ohyra. För bostadsrättsföreningen är ansvaret detsamma, det vill säga ett ansvar att åtgärda situationer då ohyra förekommer genom exempelvis sanering. Men bostadsrättshavaren har å ena sidan ett ansvar att förebygga att ohyra förekommer i bostaden, och å andra sidan ett ekonomiskt ansvar om denne varit vållande eller genom vårdslöshet orsakat situationen.

Text: HSB

Bild: Colourbox

Vägledande dom gör brf till oäkta bostadsföretag

COLOURBOX30311671_kopia.jpg

 

Kammarrätten i Stockholm har prövat ett fall gällande beskattning av brf och ansåg, med hänvisning till en dom i HFD, att föreningen ska beskattas som ett oäkta bostadsföretag istället för ett privatbostadsföretag. Detta då bedömningen ska göras utifrån åsatta hyresvärden.

En bostadsrättsförening på Kungsholmen i Stockholm beskattades under en längre tid som ett oäkta bostadsföretag, men föreningen ansåg sig uppfylla lagkraven (rekvisiten) för att beskattas som ett privatbostadsföretag och överklagade därför Skatteverkets beslut för beskattningsåren 2016–2020.  

Föreningen hänvisade bland annat till ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) rörande tolkning av reglerna i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen: “Genom Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2021 not 54 har Skatteverkets tolkning av dessa bestämmelser nu underkänts.” 

Vidare lyftes att de delvärden som åsatts olika värderingsenheter i fastighetstaxeringen, haft en avgörande betydelse vid bedömningen av om en brf utgör ett privatbostadsföretag i det aktuella HFD-målet. I fallet med föreningen på Kungsholmen uppgavs det vara bostäder och mark till bostäder som utgjorde värderingsenheter. Och eftersom taxeringsvärdet för dessa två tillsammans utgör minst 60 procent av fastighetens totala taxeringsvärde, uppfyller föreningen förutsättningarna för att kunna beskattas som ett privatbostadsföretag.

Skatteverket yrkade att HFD fastslagit att bedömningen ska göras utifrån den faktiska fastighetstaxeringen och att det inte finns utrymme att göra på något annat sätt. Myndigheten medgav dock att det också slagits fast att bedömningen bör ske “med ledning av åsatta taxeringsvärden”, men att fördelningen av taxeringsvärdet framöver borde utgå ifrån de faktiska hyresvärden för bostäder och lokaler som använts i fastighetstaxeringen av aktuell fastighet, istället för modellen med genomsnittliga hyresvärden som använts tidigare. 

Det konstaterades också att föreningen inte uppnått 60 procent kvalificerad verksamhet under något av åren 2016–2020, vilket framfördes som anledningen till att föreningen beskattats som ett oäkta bostadsföretag istället för ett privatbostadsföretag.

Skatteverkets förklaring löd att den årshyra som åsatts föreningens bostäder i fastighetstaxeringen inte når 60 procent av “den sammanlagda årshyran för bostäder och lokaler i fastigheten”. 

Efter att föreningen överklagat beslutet kom tvisten att prövas i Förvaltningsrätten i Stockholm ifjol. Där ansågs fastighetens användning som avgörande vid bedömningen i målet. Detta då det krävs att minst 60 procent av taxeringsvärdet är baserat på bostadslägenheter upplåtna till medlemmar för att en brf ska kunna utgöra ett privatbostadsföretag.  

Domstolen kom fram till att underlagen för Skatteverkets bedömning utgjorde ett bättre mått för föreningens kvalificerade verksamhet än de föreningen använt. Även om bostadslägenheterna i föreningens hus upplåts med bostadsrätt, bedömdes åsatta hyresvärden som mer relevanta än riktvärden för bostäder och mark, när det kommer till att spegla verksamheten. 

Förvaltningsrätten lyfte också att det finns riktlinjer där det anges att “fördelningen av taxeringsvärdet bör ske i förhållande till hyresvärdena”, vilket innebär att den beräkningsmodellen är förenlig med rättspraxis på området.  

Utöver det tillades att även lokaler i huset som har ett naturligt samband med boendet bör ingå vid bedömning av omfattningen av en bostadsrättsförenings kvalificerade verksamhet. Då den korrigeringen inte ledde till att föreningens kvalificerade verksamhet uppnådde 60 procent, avslogs föreningens överklagan. 

Därefter valde föreningen att överklaga även detta beslut och i maj 2024 prövades målet i Kammarrätten i Stockholm. Där fastslogs att frågan om en bostadsrättsförenings verksamhet är kvalificerad ska avgöras med ledning av åsatta taxeringsvärden och att vad som avses med detta är fördelningen mellan hyresvärden för bostäder respektive lokaler. Därmed ansågs föreningen inte ha uppfyllt förutsättningarna för att kunna räknas som ett privatbostadsföretag och därför valde rätten att avslå överklagandet. 

Beslutet kan komma att överklagas till HFD.

Artikel från Bostadsrättsnytt, Text: Linda Myrin

Bild: Colourbox

 

Efter granskningen – nya regler föreslås för bostadsrättsföreningar

 

Swedish kronor banknotes sticking out of the blue jeans pocket

 

SVT har tidigare granskat bostadsrättsföreningar som tömts på pengar. Nu kommer ett nytt lagförslag som syftar till att förebygga och bekämpa brott inom bostadsrättsföreningar.

– Det är extra positivt med tanke på det som har framkommit om hur bostadsrättsföreningar används för att begå brott, säger Sara Persson på Ekobrottsmyndigheten.

Tidigare har bostadsrättsföreningar inte haft skyldighet att lämna in sina årsredovisningar till någon myndighet, vilket regeringen nu vill ändra på. Förslaget är att bostadsrättsföreningar och andra ekonomiska föreningar framöver ska lämna in sina årsredovisningar till Bolagsverket.

SVT har tidigare berättat om hur en byggföretagare från Södertälje och hans nätverk systematiskt mjölkat bostadsrättsföreningar på miljoner och lurat minst ett hundratal bostadsköpare. I fallen SVT tittat på handlar det om nyproduktioner i Huddinge och Österåkers kommuner där byggföretagaren i flera fall efter att bostäderna blivit klara suttit kvar i styrelsen i flera år och inte låtit de boende få insyn i ekonomin. Enligt de boende saknades det årsredovisningar för flera år tillbaka och föreningen riskerade konkurs då lånen inte betalats.

Regeringen hoppas med lagförslaget öka insynen och skydda medlemmarna då det blir kommer bli lättare att båda motverka och upptäcka brottslighet i ett tidigare skede. 

”Bostadsrättsföreningar har typiskt sett stora tillgångar och omsätter höga belopp vilket gör dem intressanta för ekonomisk kriminalitet, både som brottsutsatta och som brottsverktyg” skriver regeringen i lagrådsremissen.

Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten är några remissinstanser som välkomnar förslaget. Några remissinstanser motsätter sig eller är tveksamma. De anser att utredningen inte har visat på vilket sätt förslaget skulle få effekt på brottsbekämpningen och tror att förslaget kan innebära en administrativ börda för bostadsrättsföreningarna.

Förslaget presenteras i lagrådsremissen Bolag och brott, som föreslår flera lagändringar som ska motverka att företag används som brottsverktyg. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Artikel: SVT

Bild: Colourbox

Storbankerna räknar med stigande bostadspriser: ”15-25 procent högre”

20180406_091629.jpg

 

Räkna med att bostadspriserna kommer fortsätta stiga framåt, slår ekonomer på storbankerna fast. "Om 5 år kan bostadspriserna vara omkring 15-25 procent högre än idag", säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson till Affärsvärlden.

Den heta bostadsmarknaden ser inte ut att svalna. De senaste 3 månaderna har priserna på bostadsrätter stigit med drygt 5 provent och villapriserna har stigit med drygt 3 procent.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, tror på en fortsatt prisuppgång i år. Detta eftersom Riksbanken förväntas sänka styrräntan och att detta leder till lägre bolåneräntor.

- Det blir alltså billigare att finansiera ett bostadsköp. Dessutom stiger reallönerna samtidigt som arbetsmarknaden ser stabil ut. Det innebär att hushållens köpkraft förstärks och att de reala inkomsterna stiger, säger han.

Även Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, tror att priserna kommer att röra sig uppåt i år.

- Under resten av året kan vi se en ytterligare ökning med ett par, 3 procent, och därefter en ökningstakt med omkring 4-5 procent årligen när bostadsmarknaden får fortsatt stöd av lite lägre räntor och stigande reallöner. Det innebär att om 3 år kan bostadspriserna vara omkring 10-15 procent högre än idag och om 5 år omkring 15-25 procent högre än idag, menar Jens. 

Magnusson menar att vi nu är i ett läge där priserna börjat vända uppåt igen, delvis som en reaktion på Riksbankens räntesänkning och på förhoppningarna om flera. I ett läge där inflationen inte fortsätter nedåt som beräknat riskerar hushållens återigen att bli mer försiktiga och även tappa tron på stigande bostadspriser. En annan risk är att ekonomin i stort går trögare än förväntat, säger SEB:s chefsekonom.

Nordeas analytiker Gustav Helgesson menar att bostadspriserna stabiliserades när hushållen för ett halvår sedan började räkna med räntesänkningar från Riksbanken. Priserna har bottnat och väntas stiga mellan 5-10 procent till slutet av 2025, enligt Helgesson.

- Det finns en risk för bakslag på bostadsmarknaden om Riksbanken lättar på den penningpolitiska bromsen långsammare än vad hushållen räknar med. Den amerikanska centralbanken Fed ser ut att avvakta mot slutet av året innan de sänker styrräntan. Det påverkar svensk penningpolitik, då Riksbanken inte kan avvika allt för mycket från Fed och ECB utan att det får stora konsekvenser för växelkursen, säger Helgesson till Affärsvärlden.

Helgesson nämner även det rekordhöga utbudet på bostäder som en annan osäkerhetsfaktor.

- Även om aktiviteten har ökat på bostadsmarknaden omsätts en relativt liten del av det utestående utbudet. Det är inte osannolikt att omsättningen ökar framöver, och det stora utbudet har potential att absorbera högre efterfrågan på marknaden utan att det får så stort genomslag i priserna.

Även Swedbank-ekonomen Maria WallinFredholm ser att bostadsmarknaden har vaknat.

- I år räknar vi med att bostadspriserna ökar med omkring 2-3 procent. Men nästa år när styrräntan sänks ytterligare samtidigt som arbetsmarknaden och svensk ekonomi återhämtar sig räknar vi med att bostadspriserna ökar i något högre takt än i år, med cirka 5 procent.

Vidare ser Fredholm att de största riskerna förknippade med den nuvarande bostadsmarknaden är att hushållen och företagens förväntningar om räntesänkningarna inte infrias.

- Till exempel om inflationen skulle överraska och inte fortsätta nedåt som i vår prognos, samtidigt som svensk ekonomi och arbetsmarknaden försämras mer drastiskt än vi förväntar oss. Då kan köparna åter bli mer avvaktande och givet det stora utbud vi har i dag, till exempel på Hemnet, så kan det innebära ytterligare nedåttryck på priserna.

Artikel: Affärsvärlden

Foto: Magnus Gotander