Trots nedgången pekar prognoserna på att ränteläget vänder upp igen de kommande åren vilket kan sätta press på avgifterna. Räntekostnaderna motsvarar idag cirka 22 procent av årsavgiften i en genomsnittlig bostadsrättsförening. Samtidigt är räntenivån fortsatt väsentligt högre än för tre år sedan.

– Vi ser nu en viss nedgång i snitträntan, men bostadsrättsföreningars räntor är trögrörliga. Många lån är bundna och effekterna av tidigare ränteförändringar slår igenom med fördröjning, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo.

Rörliga räntor är åter lägre än bundna räntor i snitt. Hela 62 procent av lånevolymen har rörlig ränta eller kortare än ett års bindningstid, medan andelen äldre lågräntelån nu är under 10 procent. Det gör många föreningar mer känsliga för framtida ränteuppgångar, särskilt i Stockholm där andelen rörliga och korta bindningstider är hög.

Små och högt belånade föreningar betalar mer

Rapporten visar tydliga ränteskillnader. Mindre föreningar och föreningar med låg total lånevolym betalar generellt högre ränta. Även skuldsättningen påverkar villkoren – över 10 000 kronor i skuld per kvadratmeter innebär i genomsnitt högre ränta. Den genomsnittliga skulden uppgår till 6 221 kronor per kvadratmeter och har stigit svagt jämfört med tidigare år.

Lågt sparande kan bli en risk

Bostadsrättsföreningars fasta amortering uppgår i genomsnitt till 47 kronor per kvadratmeter och år, vilket motsvarar cirka 15 procent av sparbehovet. Kombinationen av låg amortering och hög andel rörliga lån innebär en ökad sårbarhet när ränteläget förändras.

– Föreningar med lågt sparande och hög skuldsättning riskerar att hamna i en situation där avgiftshöjningar blir svåra att undvika, säger Jonas Gustavsson.

Räntorna väntas stiga igen

Enligt Nabos bedömning väntas styrränta och marknadsräntor stiga igen i takt med att inflationen stabiliseras och omvärldsläget förblir osäkert. För bostadsrättsföreningar innebär det att den nuvarande räntenedgången sannolikt är tillfällig.

Text: Nabo

Bild: Colourbox

Vår ordförande Staffan Teste medverkade i TV4-nyheterna den 1 april med anledning av att flera bostadsrättsföreningar utsatts för bedrägerier och bland annat tömts på pengar. Efter att detta granskats så ställs nu krav på lagändringar. Cirka 3 minuter in i inslaget hittar du Staffans medverkan.

LÄNK till TV4-nyheterna

En bostadsrätt till salu i Stockholm hade enligt annonsen en fungerande öppen spis, men efter försäljning orsakade spisen rökutveckling i bostaden. Stockholms tingsrätt har gett köparna rätt till prisavdrag trots att felet konstaterades utanför lägenheten.

Köpare av en bostadsrätt i Vasastan, Stockholms innerstad, har fått rätt till prisavdrag efter att en öppen spis som marknadsförts som fungerande visat sig vara obrukbar. I domskälen konstaterar Stockholms tingsrätt att bostadsrätten var behäftad med fel, trots att orsaken till problemet var en förträngning i en rökkanal lokaliserad “utanför och ovanför” lägenheten. “Av utredningen har framgått att förträngningen i rökkanalen är belägen i höjd med golvet på lägenheterna tre trappor upp i byggnaden, medan den överlåtna bostadsrättslägenheten finns en trappa upp.”

Vidare framhåller tingsrätten att bostadsrätten som sålts, oavsett detta, avvikit från vad som avtalats. “Att den öppna spisens bristande funktionsduglighet beror på ett förhållande hänförligt till rökkanalen som är utanför och ovanför lägenheten, innebär inte att lägenheten inte avviker från vad som avtalats och de uppgifter som lämnades före köpet, nämligen att den öppna spisen var fungerade.”

Tingsrättens sammantagna bedömning blev att det inte gick att elda i den öppna spisen eftersom rök trängde in i lägenheten, samt att det av marknadsföringen framgick att bostaden skulle ha en fungerande öppen spis, bland annat genom objektsbeskrivningen och bilder där en tänd brasa syntes i spisen. Domstolen ansåg därför att bostadsrätten avvek från vad som avtalats och från de uppgifter som lämnats inför köpet.

Säljarna hänvisade i sin talan till att rökkanalen enligt stadgarna var bostadsrättsföreningens ansvar. Tingsrätten ansåg dock att detta inte förändrade bedömningen att bostadsrätten var behäftad med fel i förhållande till vad som avtalats. Domstolen ansåg också att säljarna måste ha känt till problemen eftersom information om rökkanalerna tidigare delats ut till medlemmarna i föreningen.

Försäljningen av bostadsrätten skedde i november 2022 och reklamationen gjordes i augusti 2023. Trots att bostadsrätten sålts i befintligt skick och köparna inte undersökt spisen innan förvärvet, ansåg tingsrätten att de haft rätt att förlita sig på de uppgifter som lämnats inför köpet.

Köparna ansågs också ha reklamerat felet inom skälig tid eftersom de först försökt få klarhet i om bostadsrättsföreningen skulle åtgärda problemet. Tingsrätten hänvisade bland annat till att reklamationsfristen kan förlängas i fall då en köpare haft anledning att anlita sakkunniga för att bedöma felet.

När det gäller ersättningen bedömde tingsrätten att en obrukbar öppen spis rimligen kunde minska lägenhetens värde med omkring 200 000 kronor, och gav därför köparna rätt till ett prisavdrag motsvarande det beloppet.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Colourbox

Fortsatt oklart vad som gäller för fastighetsägare. Regeringen kommer att tillsätta en utredning om den så kallade parkeringsmomsen. Samtidigt är det oklart vad som sker om inte utredningen är klar när Skatteverkets nya tolkning börjar gälla 1 oktober 2026. 

Skatteverket ändrar tolkning av momsregler för parkeringar

I september 2025 ändrade Skatteverket sin tolkning av momsreglerna för parkering i anslutning till bostäder och lokaler. Den nya bedömningen innebär att parkering ska vara momspliktig om hyresgästen kan välja bort parkeringsplatsen i sitt hyresavtal. Skatteverket menar därför att fastighetsägare från den 1 oktober 2026 ska ta ut moms på parkering som hyrs ut till hyresgäster.

Detta innebär en stor förändring jämfört med tidigare praxis. Under mer än 30 år har parkering i anslutning till bostäder eller lokaler i många fall betraktats som en del av den momsbefriade fastighetsuthyrningen. Den nya tolkningen har därför skapat frågor hos många fastighetsägare, till exempel:

• Hur ska parkering i befintliga hyresavtal hanteras?

• Hur påverkas hyror och avgifter för hyresgäster?

• Vilka administrativa förändringar krävs i redovisningen?

Regeringen vill utreda parkeringsmoms

Frågan om parkeringsmoms har nu även lyfts politiskt. Under en interpellationsdebatt i riksdagen den 13 mars 2026 meddelade finansminister Elisabeth Svantesson att Tidöregeringen motsätter sig ökade kostnader för bilägare och att regeringen planerar att tillsätta en särskild utredning som ska se över frågan om moms på parkering. Direktiven till utredningen håller just nu på att tas fram inom Regeringskansliet. Utredningen hinner sannolikt inte klart innan Skatteverket börjar tillämpa sitt nya synsätt.

Finansministern understryker att regeringen vill säkerställa att parkeringsmomsen inte ska drabba hyresgäster när reglerna börjar tillämpas den 1 oktober 2026. Exakt hur detta ska lösas i praktiken är dock fortfarande oklart.

Text: Fastighetsägarna

Foto: Colourbox

Det kan bo människor med många olika vanor i en bostadsrättsförening och det är vanligt att grannar anser sig bli störda av varandra. Det är viktigt att man som boende inser att människor måste få leva ett normalt liv i sin lägenhet. Dit kan man räkna att barn vaknar tidigt på morgonen och häller ut lego på golvet eller att grannen har fest någon gång då och då. Men hur ska då styrelsen agera vid klagomål och vad räknas egentligen som en störning?

 Ska styrelsen agera vid störningar?

Styrelsen ska vara den första instansen som gör en gränsdragningsbedömning för att bestämma om det rör sig om en störning eller inte. Det bör finnas en tydlig rutin för hur det ska gå till väga. Det är viktigt att fundera på störningen ur de boendes perspektiv. Ibland kan saker upplevas som störande även om det rent juridiskt inte är en störning. Då får styrelsen försöka lösa det genom att ha ett samtal med den som stör eller den som anser sig bli störd. Är det en störning så är styrelsen skyldig att ta ärendet vidare. Om det inte rör sig om en störning så bör styrelsen inte agera.

Vad räknas som störningar?

– En vanligt förekommande störning är att en boende spelar hög musik lite för ofta på kvällarna. Det är tillåtet att ha fest då och då men inte att regelbundet spela hög musik eller att det ofta rör sig berusade gäster i trapphuset. En störning kan även vara att till exempel bygga om i lägenheten sent på kvällen eller att ett par ofta bråkar och skriker, säger Karolina Sandahl, fastighetsjurist hos Fastighetsägarna Service.

Hur tar man reda på om det är en störning?

Det finns lite olika hjälpmedel för att ta reda på om det faktiskt rör sig om en störning. Om det är möjligt så kan någon från styrelsen gå och lyssna när störningen håller på men det är inte alltid rimligt att begära det. Då kan det vara en bra idé att anlita en störningsjour som de boende kan ringa till mitt i natten istället för till styrelsen. Oftast kan störningsjouren lämna en rapport av händelsen som går att använda som bevismaterial om det skulle gå så långt att det behövs. De kan också ibland hjälpa till att lugna ned vid en eventuell konflikt.

Styrelsen kan även dela ut lappar till de boende runt om den berörda lägenheten och be dem fylla i när, var, och hur störningarna sker. Om det bara är en person som upplever att det är en störning så kan det vara en ovanligt känslig person. Om många upplever en störning så är det troligt att det är en störning.

 Hur ska styrelsen hantera en bekräftad störning?

När det väl har konstaterats att det rör sig om en störning är det viktigt att först och främst prata med den som orsakar störningarna. Om det inte hjälper måste styrelsen skicka en rättelseanmodan till den boende som ska innehålla en beskrivning av vad det är som den boende har gjort som är störande och att denne kan bli uppsagd från sin lägenhet om störningen fortsätter. Det låter allvarligt men det är viktigt att vara rak och tydlig så att det inte finns chans för några missförstånd. Styrelsen måste även underrätta socialnämnden om att det har skickats en rättelseanmodan till den boende så att de har möjlighet att gå in och hjälpa till om det rör sig om sociala problem.

Styrelsen måste kunna bevisa att de har skickat detta både till bostadsrättsinnehavaren och till socialnämnden och därför ska rättelseanmodan skickas med rekommenderad post. Det är bra att även skicka ett vanligt brev ifall det rekommenderade brevet inte blir löses ut.

Om styrelsen inte upprättat en anmodan om rättelse tidigare är det en god idé att ta hjälp av en fastighetsjurist eftersom det finns formkrav på hur den ska se ut. Blir det fel så börjar processen om från början och det kan vara tråkigt att tappa tid om det känns angeläget att lösa problemet. Ifall den som blir uppsagd bestrider rättelseanmodan så går ärendet till domstol och då bör styrelsen absolut anlita en jurist som kan hjälpa till att värdera bevisningen och lägga fram ens talan i domstolen.

Vad händer om den boende inte upphör med störningarna?

Det är en god idé att fortsätta utredningen även efter det att rättelseanmodan har skickats. Ändras inte beteendet finns det inget annat alternativ än att säga upp personen som stör. Det går att backa ut ur en uppsägningsprocess om styrelsen anser att personen kommer att ändra sig. Störningar leder oftast inte till uppsägning, i många fall går det att lösa på annat sätt.

Om det blir fråga om uppsägning så kan det bli en tvångsförsäljning av den boendes lägenhet. Ofta kan man dock komma överens och till exempel säga att den boende själv får sälja lägenheten om det görs inom en viss tid.

Text: Fastighetsägarna

Bilder: Colourbox

Tillgång till vatten är en av de viktigaste delarna i hemberedskapen. Brist på vatten blir snabbt mer allvarligt än brist på mat, eftersom vatten behövs både för dryck, matlagning och grundläggande hygien. För den som bor i bostadsrätt är det därför klokt att ha en plan för hur hushållet klarar sig om det plötsligt inte kommer vatten ur kranen.

Hur mycket vatten behövs?

En vuxen person behöver ungefär 3–5 liter vatten per dygn för dryck, matlagning och enkel hygien. Har hushållet husdjur behövs även vatten till dem. Att lagra stora mängder hemma kan vara svårt men även ett mindre förråd gör stor skillnad.

Bygg upp ett enkelt vattenförråd hemma

Ett bra första steg är att ha rena dunkar eller andra behållare som är avsedda för dricksvatten. Fyll dem med vatten av god kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten, och förvara dem mörkt och så svalt som möjligt. Vatten på flaska från butik kan också vara ett bra komplement.

Det går inte att säga exakt hur länge vatten håller i dunk eftersom det beror på förvaring och behållare. En praktisk rutin är att kontrollera vattnet någon gång per år och byta ut det vid behov, till exempel genom att använda det till bevattning.

PET-flaskor i frysen 

Ett enkelt sätt att stärka beredskapen är att frysa in vatten i rena PET-flaskor. De fungerar både som reservdricksvatten och som kylklampar som hjälper frysen att hålla kylan längre vid strömavbrott. Flaskorna ska inte fyllas helt eftersom de annars kan spricka när vattnet fryser.

Om vattnet försvinner ur kranen

Vid strömavbrott kan vattenpumpar sluta fungera efter en tid. Då är det bra att snabbt tappa upp vatten medan det fortfarande finns tillgång, både till hushållet och eventuella husdjur. Om vattenbrist uppstår under en längre period kan kommunen ställa ut vattentankar på särskilda platser. Då behöver hushållen hämta vatten i egna kärl och mängderna kan vara begränsade för att vattnet ska räcka till många.

Koka vatten vid osäker kvalitet

I krissituationer är förorenat vatten en vanlig orsak till mag- och tarmsjukdomar. Vatten som hämtas från naturen eller vatten som misstänks vara förorenat ska därför kokas innan det används till dryck eller matlagning. Koka vattnet tills det bubblar kraftigt. Då dör bakterier, virus och parasiter. Det finns även vattenreningstabletter och filter men de skyddar inte alltid mot kemiska föroreningar.

Extra viktigt i bostadsrättsföreningar

I en brf kan det vara hjälpsamt att tänka igenom beredskapen både på hushållsnivå och i föreningen. Det kan till exempel handla om information till boende, var vatten kan hämtas och hur grannar kan hjälpa varandra vid längre störningar. Den egna beredskapen i varje lägenhet är grunden men samarbete i huset kan göra stor skillnad.

Checklista: vatten hemma

Ett enkelt vattenförråd kan bestå av:

• dunkar (gärna med tappkran)
• flaskor
• hinkar med lock
• PET-flaskor med fryst vatten (inte fyllda ända upp)
• mineralvatten eller annan dryck med lång hållbarhet
• möjlighet att koka vatten

Preppa vatten med liten budget

Vattenberedskap behöver inte bli dyr. Några enkla sätt att komma igång är att rengöra PET-flaskor och fylla med vatten istället för att panta direkt eller att köpa några flaskor vatten när det är kampanjpris. Ha gärna en enkel hink med lock för att kunna hämta vatten och komplettera med drycker som har lång hållbarhet.

Källa: MCF 

Foto: Ann Hedlund

En konflikt som uppstod i ett trapphus till en brf i samband med renoveringsarbeten ledde till att ett par med en bostadsrätt i huset, dömdes för ofredande respektive olaga hot. Tingsrätten har nu ålagt dem att avflytta från sin lägenhet. 

Stockholms tingsrätt har beslutat att ett par, tillika hälftenägare av en bostadsrätt, ska avflytta från sin etagelägenhet i Stockholmsstadsdelen Vasastan. Detta efter att de blivit uppsagda av bostadsrättsföreningen på grund av särskilt allvarliga störningar. Bakgrunden är två incidenter i föreningens trapphus under 2024 i samband med en konflikt kopplad till renoveringsarbeten i en angränsande etagelägenhet.

Den ena bostadsrättshavaren dömdes för ofredande efter att ha dragit en granne i håret, vars lägenhet var under renovering. Den andra bostadsrättshavaren dömdes för olaga hot genom att ha uttalat att han skulle döda grannen samtidigt som han ska ha uppträtt hotfullt mot henne.

Föreningen sade efter incidenterna upp bostadsrättshavarna till omedelbar avflyttning med stöd av bestämmelserna om särskilt allvarliga störningar i 7 kap. 18 och 20 §§ bostadsrättslagen.

I sin dom i målet rörande avhysning konstaterar tingsrätten att våld, eller hot om våld, mot annan som bor i fastigheten kan utgöra särskilt allvarliga störningar. Tingsrätten framhåller samtidigt att förlust av bostad är en mycket ingripande åtgärd och att möjligheten att förverka nyttjanderätten utan rättelseanmaning ska tillämpas restriktivt.

Vid en samlad bedömning fann domstolen att det ofredande och olaga hot som bostadsrättshavarna dömts för, var för sig eller tillsammans, utgjorde särskilt allvarliga störningar i bostadsrättslagens mening. Invändningar om provokation till följd av renoveringsarbeten, bristande avisering eller att styrelsen eventuellt förhållit sig passiv ansågs inte påverka den bedömningen.

Inte heller uppgifter om sjukdom eller att ersättning erbjudits förändrade domstolens slutsats.

Bostadsrättshavarna ålades att genast avflytta från sin lägenhet.

Ur tingsrättens redogörelse för parets beskrivning av utförda renoveringsarbeten, som uppgavs ha pågått i flera omgångar under åren 2021–2024:
“Renoveringsarbetena har inkluderat bilning i flera timmar i olika omgångar utan att Paret aviserats i förväg. Bilningen har utförts med tryckluft och ett hackande spett som slagit sönder betongen och som medfört kraftigt och öronbedövande ljud.”

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Två bröder, båda fastighetsmäklare, lurade en 87-årig kvinna i Stockholms innerstad att sälja sin bostadsrätt från sekelskiftet till en av dem. Priset sattes långt under marknadsvärdet, rapporterar SR. 

En fastighetsmäklare övertalade en 87-årig kvinna att sälja sin sekelskifteslägenhet, belägen på Kungsholmen i Stockholm, till hans bror som också var fastighetsmäklare. Bostadsrättten med två rum och kök samt balkong, ska ha sålts till ett kraftigt underpris. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) P4 Stockholm.  

Mannens försök att övertala kvinnan att genomföra försäljningen uppges ha pågått under en längre tid. 

– Nej men han malde ju ner mig, så att jag själv tappade tron. Jag kände mig fångad. Jag trodde ju inte att det fanns någon annan utväg, säger kvinnan till P4 Stockholm.

Det hela ska ha börjat med att kvinnan bett om en värdering av sin bostad. Lägenheten finns på en av stadsdelens dyrare adresser, har en takhöjd på tre meter samt tidsenliga detaljer i form av stuckatur och finsnickeri.

Mäklaren hävdade att bostadsrätten skulle vara svårsåld, men sökte ändå aktivt kontakt med kvinnan löpande under flera år. 

Enligt inslaget ska det sedan ha gått till så att den ena av bröderna riggade en försäljning av lägenheten till den andra. Priset sattes flera miljoner kronor under marknadsvärdet. Kvinnan köpte en ny bostad i Hälsingland och kände sig pressad att sälja. En kvinnlig kollega från samma firma som en av bröderna anges som fastighetsmäklare på kontraktet.

Dock anar ordföranden och styrelsen i aktuell bostadsrättsförening oråd.

– Vi tror att det här är en sorts bedrägeri då som har ägt rum här, säger han till P4 Stockholm.

Därefter väljer ordföranden att gå upp till 87-åringen för att berätta vad de misstänker och i och med det sätts processen att reda ut saken i gång. En granne beskriver det som att mäklaren utsatte den äldre kvinnan för grooming. Styrelsen samlar in bevis och anmäler sedan de tre inblandade mäklarna till myndigheten Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) som väljer att inleda ett ärende. I samma veva fortsätter den ena brodern att pressa på för att få medlemskap i bostadsrättsföreningen beviljat.   

Två av mäklarna ska ha varit verksamma vid ett av kedjan Mäklarhusets kontor, vars vd ger följande kommentar till SR:
– Det här är ju förskräckligt alltså.

Vd:n ska ha fått information om vad som pågick under tiden som mäklarna utreddes av FMI och valde att ge dem sparken.
– Dom har brutit mot god mäklarsed och dom har gjort den här affären, om jag får säga, bakom ryggen på oss. Så är det, tillägger han i inslaget.

Det ska nu ha ingåtts ett nytt avtal om att avbryta lägenhetsförsäljningen.

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Regeringen radar upp reformer som på olika sätt förändrar villkoren för landets bostadsrättsföreningar och boende – från mer generös andrahandsuthyrning och trygghetssatsningar till nya moms- och bolåneregler. Här är en genomgång av läget just nu.

 Förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning

Regeringen vill ändra regelverket för andrahandsuthyrning av bostadsrätter. I den lagrådsremiss som regeringen har presenterat ingår flera förändringar av reglerna för andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Förslagen innebär bland annat att uthyrning ska kunna ske under längre tidsperioder och att privatpersoner ska kunna hyra ut upp till två bostäder samtidigt, med fri hyressättning som norm.

 Förslag om stärkt trygghet i bostadsrätter

Regeringens snabbspårsutredning Stärkt trygghet i bostadsrätter har presenterat förslag som ska ge bostadsrättsföreningar bättre möjligheter att motverka otrygghet och kriminalitet.

Förslagen innebär bland annat att en bostadsrätt ska kunna sägas upp även om brottsligheten sker på platser som ligger längre från själva bostaden än vad som tidigare varit möjligt. Våld, hot eller liknande handlingar som påverkar tryggheten i eller omkring föreningen ska kunna ligga till grund för uppsägning. Förslagen innebär också att bostadsrättsföreningars möjligheter att neka medlemskap skärps och förtydligas.

Momsreglerna vid uthyrning av parkeringsplatser ändras

Parkeringsplatser och garage som hyrs separat från bostaden ska beläggas med 25 procent moms. Det fastslog Skatteverket i ett nytt ställningstagande under hösten 2025. Det nya synsättet ska träda i kraft 1 oktober 2026 och påverkar såväl hyresgäster som bostadsrättshavare.

Bostadsrättsföreningar och hyresvärdar behöver se över sina nuvarande hyresavtal för p-platser till boende. Saknas momsklausul behöver avtalen med stor sannolikhet förhandlas om för att harmonisera med Skatteverkets nya synsätt. Dessutom behöver brf:er som i dagsläget inte är momsregistrerade och vill fortsätta hyra ut parkeringsplatser ansöka om momsregistrering hos Skatteverket. Kostnader relaterade till själva parkeringsplatserna kommer då att omfattas av avdragsmöjligheter.

Förslag om nya bolåneregler

Den 1 april föreslås bolånetaket höjas från 85 till 90 procent. Rent konkret innebär det att kravet på kontantinsats vid bostadsköp sänks, något som särskilt väntas underlätta för unga som vill in på bostadsmarknaden. Regeringen aviserar också att man planerar att slopa det så kallade skärpta amorteringskravet. Detta infördes 2018 och innebär att den som har bolån på över 4,5 gånger hushållets inkomst behöver amortera ytterligare en procent. Det ordinarie amorteringskravet om 1 procent för lån mellan 50-70 procent av priset samt 2 procent för lån överstigande 70 procent kvarstår.

K3-övergången

Övergången till K3‑regelverket innebär att bostadsrättsföreningar behöver gå över till mer omfattande och principbaserade redovisningsregler, bland annat med krav på komponentavskrivningar och mer detaljerade upplysningar i årsredovisningen, vilket ger en mer rättvisande bild av föreningens långsiktiga ekonomi. K3 börjar gälla för alla bostadsrättsföreningar från och med det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. Kontakta gärna din HSB-förening för mer information om hur ni hanterar övergången.

Fastighetsägare med skyddsrum ska enligt förslaget genomföra en förenklad kontroll om de får ett föreläggande från myndighet.

Ny lag om skyddsrum

I regeringens förslag till ny lag förtydligas att fastighetsägare och nyttjanderättshavare är skyldiga att ställa i ordning skyddsrum eller skyddade utrymmen vid höjd beredskap. Fastighetsägare med skyddsrum ska enligt förslaget genomföra en förenklad kontroll om de får ett föreläggande från myndighet. Kommunerna får samtidigt ansvar för att informera om vilka krav som gäller.

Enligt förslaget ska den som behöver vidta åtgärder för att förbättra ett skyddsrum ha rätt till skälig ersättning från staten. Detsamma gäller vid nybyggnation av skyddsrum, om sådana beslutas i området.

Lag om avgift för områdessamverkan

Regeringen har föreslagit en ny lag om avgift för områdessamverkan. Lagen ska ge möjlighet för organisationer som bedriver områdessamverkan att ta ut en avgift från fastighetsägare inom ett geografiskt avgränsat område. Förslaget avser samverkan i den byggda miljön där fastighetsägare och andra aktörer gemensamt analyserar behov och genomför åtgärder för att utveckla området. Åtgärderna kan bland annat syfta till att förebygga brott, öka tryggheten och stärka områdets attraktivitet.

Bostadsrättsregister

Lantmäteriet har i uppdrag av regeringen att inrätta ett register för alla bostadsrätter. I en lagrådsremiss föreslår regeringen att bostadsrättsföreningarna ska börja lämna information till registret från och med 2027. 

Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon 

Ett lagförslag innebär att den som bor i bostadsrätt eller hyresrätt och enligt avtal har rätt att använda en bilparkeringsplats ska kunna begära att en laddningspunkt installeras vid platsen. Det är fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som ansvarar för att installationen genomförs. Kostnaden ska dock bäras av den boende som begär laddningspunkten. Fastighetsägaren får endast avslå en begäran om det finns en så kallad befogad anledning.

Förslaget bygger på EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda och syftar till att underlätta omställningen till eldrivna fordon. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 29 maj 2026. 

Fastighetsnära insamling

Fastighetsnära insamling av förpackningar ska gälla från och med den 1 januari 2027, efter övergångsperioden 2024-2026. Detta innebär att miljörummen i fastigheterna kan behöva ses över vad gäller utformning, yta och utrustning i takt med att kommunerna inför fastighetsnära insamling. Skyltning och sorteringsanvisningar behöver anpassas till de uppdaterade utsorteringskraven och till lokala kommunala lösningar.

Text: HSB

Bild: Colourbox

Regeringen har nu överlämnat en proposition om ett nationellt bostadsrättsregister till riksdagen. Detta enligt ett pressmeddelande från Lantmäteriet. 

Myndigheten Lantmäteriet har fått i uppdrag av regeringen att förbereda för ett nationellt bostadsrättsregister, något som Bostadsrättsnytt tidigare skrivit om. Genom ett sådant register ska konsumentskyddet kunna stärkas samtidigt som det kan förenkla för bankerna att använda bostadsrätter som pant.

Förslaget har varit ute på lagrådsremiss för juridisk granskning under vintern och nu i februari lämnade regeringen över en proposition till riksdagen om att upprätta ett nationellt bostadsrättsregister. Detta enligt ett pressmeddelande från Lantmäteriet.

Där framgår att lagändringarna som rör uppbyggnaden av ett sådant register är tänkta att börja gälla den första januari 2027 och registret beräknas vara klart om två till tre år. 

I registret ska det exempelvis finnas information om bostadsrättshavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar. 

– Ett bostadsrättsregister kommer att öka rättssäkerheten, stärka konsumentskyddet och bidra till en mer transparent bostads- och kreditmarknad. På sikt kan det förenkla vardagen för både privatpersoner, myndigheter och aktörer på marknaden, säger Dennis Lindén på Lantmäteriet i pressmeddelandet.

Registret uppges också kunna bli ett verktyg för brottsbekämpande myndigheter i sitt förebyggande och utredande arbete. 

Enligt myndigheten är målet ett successivt införande av registret och att det ska vara fullt operativt kring år 2030.

Nästa steg är alltså att låta riksdagen rösta om förslaget via den proposition som regeringen lämnat in om registret och om det går igenom blir det en ny lag. Av information på riksdagens webbplats framgår att civilutskottet har fram till den tredje mars i år på sig att bereda ärendet tillsammans med inkomna följdmotioner från riksdagsledamöter.

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Svea hovrätt ändrar hyresnämndens beslut och avslår en ansökan om medlemskap i en brf i Stockholm, då kravet på permanent boende i lägenheten inte ansågs vara uppfyllt.

Nyligen prövade Svea hovrätt en tvist mellan en bostadsrättsförening på Kungsholmen i Stockholm och en privatperson som genom gåva förvärvat en bostadsrätt i föreningen, där frågan i målet var om förvärvaren hade rätt till medlemskap trots att föreningen ansåg att han inte bodde permanent i lägenheten.

Bostadsrättsföreningen motsatte sig medlemskap med hänvisning till dess stadgar, som kräver att medlemmen för egen del ska bosätta sig permanent i lägenheten, och gjorde gällande att förvärvaren inte var bosatt där utan hade sina huvudsakliga intressen på annan ort.

Hyresnämnden i Stockholm var första instans att pröva frågan och beviljade medlemskap efter att ha fäst stor vikt vid förvärvarens egna uppgifter som lämnats under sanningsförsäkran; att han bodde i lägenheten och hade för avsikt att bosätta sig där permanent.

Förvärvaren uppgav bland annat att han bor i lägenheten och att hans ambition är att pensionera sig i Stockholm tillsammans med sin fru.

Vid sin bedömning beaktade hyresnämnden även att förvärvaren uppgett att han successivt avvecklat tidigare engagemang, att han inte längre hade uppdrag utomlands samt att han åtminstone tidvis hade brukat lägenheten tillsammans med sin mor.

Hyresnämnden ansåg vidare att föreningens prövning av förvärvarens bosättningsavsikt hade gått längre än vad föreningen normalt gör vid medlemsprövningar och att denna till stor del grundats på historiska förhållanden.

Vid en sammantagen bedömning fann hyresnämnden därför att stadgarnas villkor om permanent bosättning var uppfyllda och att det inte framkommit något som innebar att föreningen inte skäligen borde godta förvärvaren som medlem.

Efter överklagande gjorde hovrätten en annan bedömning. Inledningsvis konstaterades att kravet på bosättning enligt stadgarna motsvarar ett krav på stadigvarande eller permanent boende i lägenheten.

I hovrätten breddades också utredningen genom tilläggsförhör med en styrelseledamot samt genom att ytterligare vittnen hördes, bland annat en person som tidigare varit bosatt på samma våningsplan som den aktuella lägenheten, samt en vän till förvärvaren.

Hovrätten fäste stor vikt vid föreningens utredning, som bestod av detaljerade vittnesuppgifter om vilka personer som faktiskt vistats i lägenheten under flera år.

Förvärvarens egna uppgifter om boendeförhållandena bedömdes som påtagligt knapphändiga, och hovrätten ansåg att vittnesuppgifterna gav anledning att ifrågasätta om lägenheten utgjorde hans huvudsakliga och permanenta bostad.

Vid en samlad bedömning fann hovrätten att kravet på permanent bosättning inte var uppfyllt och ändrade därför hyresnämndens beslut genom att avslå ansökan om medlemskap i bostadsrättsföreningen.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

Fastighetsbolaget Qressida Group är på väg att lansera en modell för en ny typ av bostadsrätt, kallad Folkrätt, där marken inte ägs av bostadsrättsföreningen utan arrenderas av Qressida som äger den. På detta sätt kan insatsen sänkas för den som vill köpa. Det står att läsa i Fastighetstidningen.

Upplägget beskrivs som ett alternativ för köpare som saknar möjlighet att ta stora lån, exempelvis yngre vuxna och nyanlända med lägre inkomster. Det första projektet av denna typ kommer innefatta 107 nyproducerade lägenheter i Kista, Stockholm Västerort, med planerad inflyttning 2028. I kalkylen anges priser från omkring 600 000 kronor för mindre lägenheter upp till cirka en miljon kronor för större, vilket motsvarar kvadratmeterpriser på 15 000–16 000 kronor.

I stället för bolån ska föreningens medlemmar betala en arrendeavgift för fastigheten, som för Kistaprojektet uppges uppgå till omkring 11 miljoner kronor årligen. För en lägenhet på 50 kvadratmeter uppges arrendeavgiften landa på runt 8 700 kronor i månaden. 

– Månadskostnaden blir ungefär densamma som för en vanlig bostadsrätt, men i stället för att köparen betalar till banken så betalar man till oss, säger Qressidas bolagsjurist Lev Maslyannikov till Fastighetstidningen.

Arrendeavtalet ska enligt tidningens artikel följa prisindex och löpa i 25 år, vilket beskrivs som den längsta tillåtna arrendetiden enligt lag.

– Intentionen är att avtalet förnyas när det löper ut, och är det så att vi säljer fastigheten till annan ägare så gäller avtalet även då, fortsätter Lev Maslyannikov.

Han tillägger att bostadsrättshavarna med denna modell själva kommer att äga sina lägenheter, samtidigt som Qressida innehar en andel i föreningen om 50 procent.  I de flesta bostadsrättsprojekt äger föreningen marken eller har tomträtt från kommun eller stat, medan Folkrätts upplägg innebär att marken arrenderas av en privat aktör, något som beskrivs som ovanligt. Den juridiska konsekvensen blir att byggnaden står på så kallad ofri grund, vilket enligt artikeln kan göra banker och finansinstitut osäkra på hur säkerheten ska bedömas vid utlåning.

Från bolagets sida framhålls dock att risken inte bedöms vara större än vid tomträtt via kommun eller staten. Bolaget lyfter till exempel fall där Statens Fastighetsverk äger marken och där andrahandsmarknaden fungerar.

– Händer något med fastigheten som leder till att föreningen tvingas lämna så står det i avtalet att de ska lösas ut till marknadsvärde, säger Lev Maslyannikov till Fastighetstidningen.

I samma artikel beskriver en fastighetsjurist konstruktionen som tveksam och menar att både föreningar och köpare kan få svårt att överblicka hur ekonomin och villkoren utvecklas över tid.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Tingsrätten har fastslagit att en fastighetsmäklare agerat grovt vårdslöst vid förmedling av nya bostadsrätter och förpliktar mäklaren att betala skadestånd på grund av ogiltiga upplåtelseavtal.

I en ny dom har Göteborgs tingsrätt slagit fast att en fastighetsmäklare agerat grovt vårdslöst vid förmedling av bostadsrätter i ett nyproduktionsprojekt och förpliktar mäklaren och mäklarbolaget att betala skadestånd till ett fastighetsbolag efter att upplåtelseavtal visat sig vara ogiltiga.

Fastighetsmäklaren anlitades för att teckna avtal med intressenter avseende sammanlagt tretton nyproducerade bostadsrätter, i ett projekt som bedrevs av ett fastighetsbolag och en bostadsrättsförening.

Under våren och sommaren 2021 undertecknade tretton intressenter upplåtelseavtal, men endast fem av dessa fullföljde senare sina köp. Enligt domen var samtliga upplåtelseavtal ogiltiga eftersom någon ekonomisk plan inte hade upprättats eller registrerats hos Bolagsverket vid tidpunkten för avtalens undertecknande.

Tingsrätten slog fast att det saknades lagliga förutsättningar för bostadsrättsföreningen att ta emot handpenningar och att föreningen inte hade rätt att förfoga över bostadsrätterna.

Domstolen bedömde att mäklaren brustit i sin skyldighet att kontrollera förfoganderätten, vilka åtgärder föreningen varit skyldig att vidta för att kunna förfoga över lägenheterna, samt att informera uppdragsgivarna om villkoren för bindande avtal.

Att som fastighetsmäklare medverka till upprättandet och undertecknandet av sådana lagstridiga avtal strider enligt tingsrätten på ett uppenbart sätt mot god fastighetsmäklarsed.

Med hänsyn till mäklarens yrkeserfarenhet och att hon fortsatt uppdraget trots osäkerheter kring avtalens laglighet, bedömde tingsrätten att vårdslösheten varit grov.

Mäklaren och mäklarbolaget förpliktades därmed att solidariskt betala skadestånd till fastighetsbolaget, dels för felaktigt debiterat mäklararvode, dels för ekonomiska följdskador som uppkommit till följd av att upplåtelseavtalen varit ogiltiga. Tingsrätten kom också fram till att mäklaren enligt uppdragsavtalet endast haft rätt till provision om bindande avtal träffats, vilket inte skedde för åtta av bostadsrätterna, men att arvode ändå fakturerats.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

I vinter har det upptäckts rekordmånga istappar vid takrännor i Stockholm och Göteborg, rapporterar TV4, som också tittat närmare på när risken att träffas är störst. De uppges också kunna väga upp till 40 kilo. 

Denna vinter har det kommit in ovanligt många rapporter om istappar hängandes längs takrännor i Stockholm och Göteborg. Det rapporterar nyhetskanalen TV4 som via tidningen Göteborgs-Posten (GP) tagit del av uppgifter från räddningstjänsten och pratat med Fredrik Tamm som står bakom tjänsten Istappstelefonen i Stockholm. Även plåtslagare som jobbar med att ta ned istappar har intervjuats och instämmer i beskrivningen. 

I Göteborg har det upptäckts omkring 50 istappar fem eller sex våningar upp som uppges vara ovanligt stora. I Stockholm handlar det om hundratals inrapporterade istappar.

– Så här många ärenden har vi inte haft på tio år, säger Fredrik Tamm i en kommentar på TV4:s hemsida.

Vidare manar räddningstjänsten i Göteborg till försiktighet då istappar på upp till två meter upptäckts, vilka uppges kunna väga mellan 30–40 kilo. 

Hos tjänsten Istappstelefonen, för anmälan av istappar i Stockholm, ska antalet ärenden uppgå till 750.   

– Det är ett läge där vi har betydligt fler riskfaktorer i form av istappar än det finns tillgängliga leverantörer som kan få bort dem, fortsätter Fredrik Tamm.

Han tillägger att antalet ärenden inte varit så här många på tio år. 

Enligt TV4:s meteorolog Ulrika Elvgren faller istappar oftast av sin egen tyngd, blåst eller om det blir milt väder. Det bekräftas även av Fredrik Tamm.

– Några dagar av plusgrader brukar räcka. Men vi har också fått flera anmälningar om istappar som växt på sig under bara några dagar, då blir de till slut för tunga, säger han till TV4.

Att bo ensam blir allt vanligare i Sverige. I dag består omkring hälften av alla hushåll i landet av endast en vuxen person, en andel som vuxit snabbt under det senaste decenniet.

– Vi ser framför allt en tydlig ökning bland personer i åldern 70 till 79 år. Det väcker frågor om hur bostadsutvecklingen behöver anpassas framöver, säger Hans Jonsson, nationalekonom på Boverket.

Mellan 2015 och 2024 ökade andelen ensamhushåll i Sverige med cirka tre procentenheter. Det kan låta marginellt, men i praktiken rör det sig om stora volymer. I Västra Götaland, där ökningen uppgick till 2,8 procentenheter under perioden, innebär det nästan 60 500 fler ensamhushåll.

I vissa delar av landet är utvecklingen ännu tydligare. I både Västernorrland och Norrbotten har andelen hushåll med endast en vuxen ökat med över fyra procentenheter sedan 2015. När hushållsstrukturen förändras påverkas också bostadsbehoven. Frågan är om dagens utveckling kräver ett nytt sätt att planera bostadsbyggandet.

– Det är främst bland äldre mellan 70 och 79 år samt i gruppen 30 till 39 år som vi ser ökningen. Samtidigt rör sig sådana här mönster ofta i cykler, så frågan är hur stor anpassning som faktiskt behövs på lång sikt, säger Hans Jonsson.

Utvecklingen kan delvis kopplas till att bostadsbyggandet bromsade in redan 2019. När nyproduktionen minskar skapas en inlåsningseffekt på bostadsmarknaden, där människor bor kvar längre i sina nuvarande bostäder.

– Bostadsbeståndet sätter ramarna för vilka val människor kan göra. Det kan till exempel leda till att man väntar längre med att flytta ihop eller bilda familj, förklarar Jonsson.

Trots ökningen av ensamhushåll är det dock för tidigt att räkna ut småhusen.

– Efterfrågan på villor kan vara lägre just nu, men det är fortfarande den boendeform som många svenskar föredrar. Alla har dock inte möjlighet att köpa villa, utan väljer lägenhet eller bostadsrätt av kostnadsskäl, säger han.

Länge har bilden varit att storstäderna domineras av ensamboende, medan sammanboende är vanligare på landsbygden. Statistik visar dock att verkligheten är mer nyanserad. Stockholm ligger relativt lågt när det gäller andelen ensamhushåll och är dessutom det län där ökningen varit minst under de senaste tio åren – från 46,8 till 48,6 procent.

Halland sticker ut åt andra hållet, med landets högsta andel sammanboende hushåll. Där består endast 43,7 procent av hushållen av en vuxen person.

De högsta nivåerna av ensamhushåll återfinns i norra Sverige. I både Jämtland och Norrbotten bor omkring 52 procent av hushållen ensamma. Även Värmland, Örebro län och Gästrikland ligger högt.

– Man behöver titta kommun för kommun. I många landsbygdskommuner finns en stor andel äldre, vilket kan förklara varför ensamboende är vanligare där, säger Hans Jonsson.

Ytterligare förklaringar är att boendekostnaderna ofta är lägre i mindre orter, vilket gör det lättare att bo själv. I större städer finns å andra sidan fler alternativa boendeformer, som kollektivboenden och studentkorridorer.

Bostadsutbudet spelar också stor roll. Ensamboende vuxna, med eller utan barn, bor oftast i hyresrätt eller bostadsrätt. Enligt statistik från Hurvibor, som drivs av Hyresgästföreningen, är 70 procent av hushållen i hyresrätt ensamhushåll, medan motsvarande siffra för bostadsrätter är 60 procent.

Kommuner med många villor och hög medelinkomst – som Lomma, Danderyd och Vaxholm – har därför en lägre andel ensamhushåll än områden dominerade av lägenheter. Hur bostadsutvecklingen ska utformas framåt är ingen enkel fråga.

– Behoven är fortsatt varierade och mycket styrs av ekonomiska förutsättningar. Många vill äga sitt boende och bo centralt, men alla har inte den möjligheten. Det viktiga är att planera byggandet utifrån den demografiska utvecklingen och den faktiska befolkningstillväxten, avslutar Hans Jonsson.

Källa: Borättforum

Bild: Colourbox

Efter ett decennium av stabila månadsavgifter har många bostadsrättsföreningar tvingats höja kostnaderna för sina medlemmar. Sedan 2022 har avgifterna stigit med i snitt drygt 15 procent – och även om de flesta accepterar utvecklingen finns en växande oro kring styrelsernas ekonomiska beslut.

En ny undersökning från SBAB visar att 92 procent av landets bostadsrättsföreningar har höjt avgifterna de senaste åren. Medlemmarnas egen uppskattning landar på en genomsnittlig höjning om 15,1 procent, vilket bekräftar tidigare analyser baserade på Booli-data. Majoriteten av bostadsrättsägarna tycker att höjningarna varit rimliga. Nästan sju av tio anser att avgiften höjts i lagom omfattning, medan 11 procent upplever att ökningen varit för kraftig. En mindre andel, 5 procent, menar tvärtom att avgifterna borde ha höjts mer.

– När inflationen tog fart och räntorna steg snabbt 2022 ökade föreningarnas kostnader dramatiskt. Efter många år med extremt låga räntor blev det en omställning för både styrelser och medlemmar. Nu har de flesta anpassat sig till den nya ekonomiska verkligheten, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, till BorättForum. 

Trots den relativt höga acceptansen finns det sprickor i förtroendet. Undersökningen visar att 24 procent av bostadsrättsägarna antingen saknar förtroende för styrelsens ekonomiska beslut – eller är osäkra på om de har det.

– Det är bekymmersamt att nästan var fjärde medlem känner osäkerhet. För många är bostadsrätten den största affären i livet. Styrelserna, som ofta arbetar ideellt, behöver vara tydliga och transparenta i sin kommunikation. Samtidigt är det viktigt att medlemmarna själva engagerar sig och tar del av föreningens ekonomi, säger Linda Hasselvik.

Framåt väntar sannolikt fler höjningar. Drygt hälften av de tillfrågade, 58 procent, räknar med att avgiften höjs ytterligare under 2026. De flesta tror på ökningar upp till 10 procent, medan 7 procent förbereder sig på ännu större höjningar, mellan 10 och 19 procent.

Samtidigt uppger 44 procent att de oroar sig för hur framtida avgiftshöjningar kan påverka den egna privatekonomin – ett tecken på att frågan om föreningarnas ekonomi fortsatt kommer att vara känslig för många hushåll.

Text och bild: Ann Hedlund

Länk till originalartikel BorättForum

Ekobrottsmyndigheten (EBM) har väckt åtal mot en god man som misstänks ha förmått en 95-årig kvinna att överlåta en lägenhet i Stockholm, värd runt 1,4 miljoner kronor, till honom. Det rapporterar SR. 

En person med uppdrag som god man åt en 95-årig kvinna med demenssjukdom, misstänks ha förmått henne att överlåta sin lägenhet i Stockholm till honom. Det framgår av ett inslag i Sveriges Radio (SR) P4 Stockholm. Lägenheten ska vara värd omkring 1,4 miljoner kronor.

Ekobrottsmyndigheten (EBM) har väckt åtal mot mannen som misstänks för grov trolöshet mot huvudman samt grovt bedrägeri. Han ska ha suttit häktad sedan oktober i år. 

– Han har använt sig av det här godmanskapet och missbrukat sin förtroendeställning som god man, säger kammaråklagare Ida Sandell på Ekobrottsmyndigheten till P4.

Enligt inslaget framgår det av åtalet att mannen vilselett den äldre kvinnan och förmått henne att signera ett avtal där lägenheten överlåts till honom. Personer i kvinnans närhet ska ha vittnat om att mannen under en period sett till att begränsa hennes umgänge med andra. 

I bevismaterialet finns en sms-konversation mellan den misstänkte mannen och hans fru, där de diskuterar den 95-åriga kvinnans lägenhet som ett potentiellt nästa boende för dem. 

Mannen uppges neka till brott och menar att den äldre kvinnan varit införstådd med upplägget om överlåtelsen av lägenheten. Åklagare Ida Sandell berättar i inslaget att det aktuella fallet är tillräckligt allvarligt för att kunna motivera fängelse som påföljd för mannen, vad hon planerar att yrka på för straff lämnas dock osagt. 

– Det här är så pass grova brott att det normalt blir tal om en fängelsepåföljd, förklarar hon för P4:s reporter. 

Tidningen Expressen har också skrivit om fallet. Av deras rapportering framgår att mannen sålt vidare lägenheten han förmått 95-åringen att överlåta till honom, att bostaden sålts med tillhörigheter. Han ska ha förfalskat hennes namnteckning och fört över kapital till sig själv. I sin roll som god man valde han därefter att “dumpa” kvinnan i en annan kommun 25 mil därifrån.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

För många bostadsrättshavare väntas månadsavgiften öka rejält under nästa år, rapporterar TV4 via TT, med hänvisning till uppgifter från bostadsorganisationer.

Nästa år planerar många bostadsrättsföreningar att höja månadsavgiften för sina medlemmar betydligt. Det rapporterar mediekanalen TV4 via nyhetsbyrån TT, med hänvisning till information från bostadsorganisationerna SCB och HSB. 

Statistiken från SCB uppges bestå av data från 25 procent av organisationens kunder, en andel som motsvarar runt tusen brf:er. Av dessa har 80 procent fattat beslut om att månadsavgiften för medlemmarna ska höjas nästa år. I snitt avser föreningarna höja avgiften med 13–16 procent, enligt preliminära siffror.

– Det är ganska mycket, säger Jenny Söderberg från SBC i en artikel på TV4:s hemsida.

Dock blir den genomsnittliga höjningen sannolikt lägre än så.

– Jag har känslan av att de som behöver höja mycket, de har gjort det tidigt, fortsätter hon och tillägger att snitthöjningen nog kommer landa på 5–10 procent.

Samtidigt lyfter Jenny Söderberg att många föreningar skulle behöva höja mer än vad de gör, om det ska räcka för att täcka kommande underhållsbehov. Den motsvarande statistiken från HSB är baserad på runt 1 500 brf:er från olika delar av landet. Flertalet avser att höja avgifterna och genomsnittshöjningen bland dessa ligger på 4–5 procent.

I artikeln beskrivs de planerade höjningarna hos de föreningar som organisationerna tittat närmare på som “rejäla”, mot bakgrund av att inflationen ligger på omkring två procent.

Förkortningen SBC står för Sveriges BostadsrättsCentrum och HSB står ursprungligen för Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening.

Källa: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

En bostadsrättshavare som ville flytta sitt kök nekas av Svea hovrätt, vilket ändrar hyresnämndens tidigare beslut. Detta då en ventilationskanal som krävdes för möjliggörande inte ansågs tillhöra lägenheten. 

Svea hovrätt har upphävt ett tidigare beslut fattat av hyresnämnden om att tillåta en bostadsrättshavare att flytta sitt kök. Den centrala frågan i målet var om den planerade anslutningen till ventilationen utgjorde en åtgärd inom lägenheten eller i huset.

Hovrätten slog fast att ventilationskanalen inte tillhörde lägenheten, utan var en del av byggnadens genomgående ventilationssystem. Därmed bedömdes den planerade tillkopplingen utgöra en åtgärd utanför lägenheten.

Föreningen hade motsatt sig åtgärden och framhållit att ventilationen var gemensam för huset. Hovrätten delade den bedömningen och konstaterade att även den del av ventilationskanalen som finns inuti lägenheten omfattas av föreningens underhållsansvar, vilket innebär att den inte kan betraktas som en del av bostadsrättshavarens lägenhet, i lagens mening.

Bostadsrättshavarna hade gjort gällande att ventilationsingreppet var begränsat och att kanalen delvis gick inne i lägenhetsutrymmet. Hovrätten betonade dock att domstolens bedömning inte utgick från den fysiska placeringen, utan från systemets funktion och den ansvarsfördelning som följer av bostadsrättslagen. I och med det kom ventilationen att betraktas som en integrerad del av huset, även där den dragits genom lägenheten.

Enligt hovrättens domskäl nekades därmed åtgärden med hänvisning till 7 kap. 7 § bostadsrättslagen, som endast avser förändringar inom lägenheten. 
“En bostadsrättshavare har rätt att vidta åtgärder i sin lägenhet. För vissa åtgärder krävs dock tillstånd av bostadsrättsföreningens styrelse (se 7 kap. 7 § bostadsrättslagen). Paragrafen omfattar endast ändringar i lägenheten. Bostadsrättshavaren har inte rätt att företa ändringar i någon annan del av huset.”

Eftersom ventilationen var en avgörande komponent i den planerade köksflytten, innebar detta att bostadsrättshavarna inte kunde få tillstånd för åtgärden. 
“Bostadsrättshavarna har ansökt om tillstånd för att flytta köket på visst sätt. Hovrätten har kommit fram till att tillstånd inte ska ges för begärd åtgärd avseende ventilationen. Samtliga åtgärder som ansökan avser har ett klart och tydligt samband med varandra för att kunna flytta köket. Frågan om tillstånd för övriga åtgärder faller därmed.”

När hyresnämnden prövade frågan drogs bland annat slutsatsen att den aktuella frånluftsventilationen fanns inne i bostadsrätten och endast tjänade denna, vilket ansågs tala för att den borde klassas som en del av lägenheten.

Hovrätten gjorde som sagt en annan bedömning och valde att avslå bostadsrättshavarens ansökan om köksflytt. Därmed ändrades hyresnämndens beslut.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Ann Hedlund

Två personer har åtalas för grov trolöshet mot huvudman, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott kopplat till en bostadsrättsförening i Malmö.
Huvudmannen har bland annat tillskansat sig pengar och ett stort antal bostadsrätter som tillhörde föreningen.

Två personer har åtalats vid Malmö tingsrätt för omfattande ekonomisk brottslighet kopplad till en bostadsrättsförening i Malmö. Åtalet gäller grov trolöshet mot huvudman, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.

– Utredningen visar på en systematisk misskötsel av både ekonomi och bokföring i föreningen och det förvaltande bolaget. Det har lett till stora ekonomiska skador och nästan 1,5 miljoner kronor i utebliven skatt, säger Jakob Adolfsson, senior åklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Missbrukat sin ställning

Enligt åtalet har den huvudåtalade missbrukat sin ställning som styrelseledamot och förvaltare genom att underlåta att sköta och övervaka föreningens ekonomiska angelägenheter. Han misstänks för att ha tillskansat sig pengar och ett stort antal bostadsrätter som tillhörde föreningen. 

Föreningen har samtidigt inte haft tillräckliga medel för att betala löpande kostnader, vilket bland annat ledde till att värmen stängdes av i fastigheten. Enligt Ekobrottsmyndigheten ska den långvariga misskötseln ha fått stora konsekvenser och bidrog till att fastigheten till slut sattes under tvångsförvaltning våren 2025.

Brister i bokföringen

EBM hänvisar även till utredningen som visar att bokföringen under en längre tid inte skötts på ett sätt som gör det möjligt att följa verksamheten. Åtalet omfattar också grovt skattebrott, då den åtalade inte redovisat utbetalningar om cirka tre miljoner kronor som inkomst av tjänst, vilket enligt utredningen medfört risk för att över 1,4 miljoner kronor i skatteintäkter skulle gå förlorade.

Enligt EBM har en bil har tagits i beslag från den huvudåtalade och begärs förverkad genom ett yrkande om utvidgat förverkande. 

I anslutning till åtalet väcks också talan om självständigt förverkande gentemot ett bolag som misstänkts ha kontrollerats av den huvudåtalade och där ägandet av 26 bostadsrätter till ett värde av knappt 30 miljoner kronor lagts.

Artiklel av Sara Johansson, Dagens Juridik